Presumerat faderskap som förebild till presumerat föräldraskap - ett steg framåt eller bakåt i tiden?

Sammanfattning: Detta arbete behandlar huruvida den gällande faderskapspresumtionen passar in i dagens samhälle och huruvida den bör ligga till grund för den nu föreslagna föräldraskapspresumtionen. För att få svar på dessa huvudfrågor har jag undersökt hur faderskapspresumtionen vuxit fram genom åren och hur faderskapsfrågan har sett ut historiskt sett. Jag har här kunnat slå fast att det, genom åren, har gjorts skillnad på de situationer i vilka ett barn föds. Ett barn fött inom äktenskap har bland annat kunnat åtnjuta betydligt fler fördelar än ett barn fött utom äktenskap. Dessa fördelar har varit rättsliga, såsom exempelvis vissa bestämmelser angående arv, men de har även haft att göra med samhällets acceptans och med rätten till en fader och därigenom en familj. Genom att man, år 1917, införde olika lagar för dessa olika barn befäste man också den skillnad som sedan länge rent faktiskt hade funnits. Man visade även att man fortfarande lade två personers äktenskapliga samlevnad som grund för vem som var att se som en familj. Även den kristna religionen är något som spelat stor roll när man talar om barn födda inom samt utom äktenskap. Förutom att det var praktiskt lättare att fastställa faderskapet till ett barn fött inom äktenskap menade man även att det endast var inom ett äktenskap som ett barn faktiskt skulle födas. Detta beroende på att äktenskapet var den enda, av gud, accepterade samlevnadsformen och att det endast var inom ett sådant som sexuell samlevnad fick förekomma. Dessa olikheter vid födsel inom, samt utom äktenskap har med åren försvunnit allt mer och idag består den enda skillnaden i att ett barn som föds inom ett äktenskap automatiskt tilldelas en fader, detta genom den gällande faderskapspresumtionen i FB 1 kap 1 §. När ett barn istället föds utom ett äktenskap måste faderskapet fastställas genom exempelvis bekräftelse eller dom. Denna olikhet kan kännas märklig då bilden av en familj inte längre är beroende av ett äktenskap. Även accepterandet av den homosexuella samlevnaden har lett till att familjebilden kommit att se annorlunda ut. Den fråga jag utrett och i min analys försökt besvara, är om denna olikhet verkligen kan anses acceptabel i dagens samhälle och, om inte, bör faderskapspresumtionen utvecklas eller bör den avskaffas? Detta leder mig in på frågan om vi, i enlighet med det aktuella lagförslaget, bör införa en föräldraskapspresumtion när två homosexuella kvinnor i ett registrerat partnerskap får barn. De homosexuellas rättigheter har utvecklats mycket under de senaste åren och de har givits möjlighet till såväl adoption som insemination. Frågan i detta lagförslag är därför endast knuten till själva fastställandet av föräldraskapet vid en insemination. Idag måste sådant föräldraskap fastställas genom antingen ett bekräftande eller genom en dom både när man talar om registrerade partners och sambor. Har inseminationen skett privat kan sådant föräldraskap inte fastställas alls. Istället kommer faderskapsfrågan att utredas och moderns partner kan bli rättslig förälder endast genom adoption. För en sambo finns inte denna möjlighet då styvbarnsadoption kräver äktenskap eller registrerat partnerskap. Det nya lagförslaget innebär alltså att man nu vill införa en föräldraskapspresumtion för registrerade partners och denna presumtion ska verka så som faderskapspresumtionen och kvinnans partner ska följaktligen automatiskt tilldelas föräldraskapet, även när inseminationen skett i privat regi. Detta förslag visar både på en vilja att jämställa homosexuella och heterosexuella och på en vilja att likställa det registrerade partnerskapet med äktenskapet. Man utvidgar härigenom även familjebegreppet och tillförsäkrar vidare att barnet får två rättsliga föräldrar, något man anser står i samstämmighet med principen om barnets bästa. Genom förslaget väljer man dock även, ännu en gång, att bygga upp familjen på föräldrarnas inbördes förhållande och man gör härigenom skillnad på barn födda inom samt utom äktenskap och registrerat partnerskap. Man kan därför, med bakgrund av detta, fråga sig om man verkligen utvecklar lagstiftningen genom att grunda en ny presumtion på en gammal. I min analys väger jag de berörda parternas intressen mot varandra och försöker utröna vilka intressen som väger för en bibehållen presumtion samt vilka som väger mot detta. Logiskt sett kan konstateras att ett avskaffande av faderskaps-presumtionen borde tala emot ett införande av föräldraskapspresumtionen samtidigt som ett bibehållande borde tala för ett införande. Jag har här kommit till slutsatsen att ett avskaffande vore att föredra. Även om ett införande av en ny presumtion härigenom inte bör ske menar jag dock att många tankar i förslaget är bra. En sådan tanke är att man vill underlätta för moderns registrerade partner att bli rättslig förälder till det barn som föds. Vid ett avskaffande av den gällande presumtionen krävs vidare vissa förändringar gällande bland annat hur faderskapet istället ska fastställas samt huruvida faderskapet ska kunna hävas, något jag personligen är emot. Jag förespråkar istället ett obligatoriskt bekräftande av såväl faderskap som föräldraskap, oavsett vilken situation föräldrarna befinner sig, och talar för att ett sådant bekräftande skall vara bestående och alltså inte kunna hävas. Detta diskuteras utförligare i analysen. Sammantaget menar jag att dessa förändringar skulle komma att verka för ett utvidgat familjebegrepp och för att alla barn föds ''äkta''. Detta måste, enligt mig, anses mer förenligt med det samhälle vi nu lever i.