Relationer inom globala försörjningskedjor - hur hanteras de egentligen? : En fallstudie om hur ett svenskt detaljhandelsföretag konstruerat relationerna till sina asiatiska produktleverantörer

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Företagsekonomi; Södertörns högskola/Företagsekonomi

Sammanfattning: Det är inte längre enskilda företag som konkurrerar mot varandra utan snarare hela försörjningskedjor och detta påstående har varit utgångspunkten för den här studien. I takt med att handeln blir mer global, ställs företag inför utmaningar kring hur internationella relationer ska hanteras. En viktig fråga för konkurrenskraften är hur inköp ska struktureras i praktiken. Företag behöver göra en avvägning i val av försörjningsstrategi som berör frågor kring grad av samverkan och integrering till sina leverantörer. Denna studie är ett illustrerande exempel på hur leverantörsrelationer och försörjningskedjor organiseras i praktiken. Syftet är att skapa en fördjupad förståelse för hur relationer i försörjningskedjor kan utformas, där fokus ligger på informationsutbyte och integrering mellan parterna. För att empiriskt undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts hos det svenska detaljhandelsföretaget Rusta. De har fått agera som exempel för att belysa hur företag inom den handelsintensiva sektorn arbetar med frågor kring leverantörsrelationer och global försörjning. Till studien har ett ramverk tagits fram som bygger på tidigare forskning och teorier kring transaktionskostnader, kontrakt och kontroll samt leverantörsrelationer, information och integrering. Dessa ämnen har legat till grund för datainsamlingen. Studiens empiri bygger på insamling av data via intervjuer, dokumentgranskningar och en observation. De resultat som framkommit visar att det är många dimensioner som spelar in vid utformandet av leverantörsrelationer. Rusta har inköpskontor i Asien för att komma närmare sina leverantörer och skapa trygghet i affärsuppgörelserna. I vissa fall arbetar Rusta i närmare relation med sina leverantörer och i andra fall är handelsutbytet av mer transaktionell karaktär. Det framkommer att Rusta delar stora mängder information till sina leverantörer och att detta görs på daglig basis. Integrering framgår ske på olika sätt men något delat affärssystem mellan Rusta och deras leverantörer finns inte. Sammanfattningsvis visar studien på att ju mer komplex en produkt är, desto mer komplex blir relationen och en slutsats som dras är att det inte finns någon generell relation som passar alla affärsuppgörelser.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)