Skärpning av oberoende ledamöter i noteringskraven - En förtroendehöjande faktor?

Sammanfattning: Bakgrund och Problem: Det har varit en turbulent tid på den internationella arenan där även en del stora bolag i Sverige drabbats av svåra förtroendekriser. Bland annat har styrelseledamöter tagit sig friheter som både har drabbat bolagets aktieägare såväl som bolagets namn mycket negativt. Detta har lett till diskussioner och ett ifrågasättande hos bolagens ägare. Mitt i allt detta så ändrade Stockholmsbörsen den 1 juli 2003 oberoendekraven i noteringskraven genom att införa tvingande regler om ett visst oberoende bland styrelsens ledamöter i de noterade bolagen. Denna typ av reglering finns redan i många andra europeiska länder. I Storbritannien har Derek Higgs nyligen utarbetat en rapport som skall ligga till grund för deras utveckling inom ägarstyrningsområdet. Vi har därför valt att undersöka om det finns ett behov av oberoende styrelseledamöter för att öka förtroendet för börsbolagens styrelser. Vi har även tittat närmre på vad det är som ligger till grund för börsens beslut om skärpning. Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka om det finns något behov av skärpningen och om denna kommer att bidra till en förtroendehöjning av börsbolagen. Vår uppsats är tänkt att bidra som ett inlägg i den pågående debatten om oberoende. Avgränsningar: I vår uppsats fokuserar vi på skärpningen i noteringskravet som behandlar oberoende styrelseledamöter. Det tillkom fler skärpningar i noteringskraven vid samma tidpunkt, men för att kunna göra en så utförlig utredning som möjligt så valde vi att endast behandla den punkt som berör oberoendefrågan. Metod: Vi har i vår undersökning valt att använda oss av den kvalitativa metoden genom att via intervjuer med sakkunniga försöka uppfylla syftet med uppsatsen. Resultat och slutsatser: Majoriteten av våra respondenter anser att det finns ett behov av denna skärpning och tror att den kommer att ge konsekvenser vad gäller styrelsesammansättningarna. Ett problem våra respondenter ser när de blickar framåt är att det eventuellt kan uppstå svårigheter vid rekrytering av nya ledamöter som både skall uppfylla oberoendekraven samt vara kompetenta. Detta problem grundar sig i att Sverige har en liten rekryteringsbas. Många av de intervjuade påtalade mer bristen på kompetenta ledamöter snarare än att de måste vara oberoende. En slutsats man kan dra är att det viktigaste är att man är ”up to date” och ifrågasättande samt att man alltid ser till bolagets bästa snarare än att vara oberoende – för beroende kommer man ändå alltid vara på ett eller annat sätt. Förslag till fortsatta studier: Skärpningen av noteringsavtalet börjar gälla först efter bolagens stämmor i vår eller senast 1 juli. Av denna orsak vet man inte ännu hur styrelsesammansättningarna kommer att påverkas. Det kan vara intressant att undersöka hur detta utvecklas efter det att införandet har trätt i kraft fullständigt. Ytterligare en intressant vinkel vore att undersöka hur majoritetsägarna ser på kravskärpningen. Man skulle även kunna undersöka om skärpningen avskräcker familjeföretag från att börsintroduceras då det finns en risk att man kan mista kontrollen över bolaget.