Ansvarsbrotts relation till borgenärsskyddsregler : En undersökning av ansvarsgenombrott och borgenärsskyddsregler under olika lagstiftningsregimer

Sammanfattning: Framställningen behandlar aktiekapitalets och värdeöverföringsreglers funktion som borgenärsskydd ur ett internationellt perspektiv med tyngdpunkt på Common Law jurisdiktioner. Ansvarsgenombrottsinstitutet, i ett internationellt sammanhang, har även en central funktion i framställningen då otillräckliga borgenärsskyddsregler lämnar borgenärer med att ansöka om ansvarsgenombrott som en sista utväg för att bli ersatta. Inledningsvis kommer teorin och lagstiftningen bakom dels aktiekapital och värdeöverföringsregler, dels ansvarsgenombrott att behandlas för att ge läsaren de förutsättningar som behövs för de mer analytiska delarna av framställningen. Detta kommer följas av statistik avseende frekvensen av ansvarsgenombrott i de två mest centrala jurisdiktionerna i framställningen, Storbritannien och Nya Zeeland. Jurisdiktionerna är av intresse då de har haft ett snarlikt ursprung men har sedermera tillämpat två väsentligen olika rättsordningar angående aktiekapital och värdeöverföringar. Storbritannien som är bundet av EG rättslig lagstiftning har tillämpat rättsregler avseende borgenärsskydd vilka härstammar från det andra bolagsdirektivet. Samtidigt har Nya Zeeland tillämpat rättsregler som härstammar från den amerikanska Model Business Corporation Act. Statistikens syfte är att på-visa eventuella skillnader i frekvensen av ansvarsgenombrott i och med införandet av de nya rättsreglerna i respektive jurisdiktion i relation till de tidigare väldigt likartade. En analys kommer sedermera företas i två steg där det första steget innefattar de teoretiska delarna av framställningen analyseras och de olika lagstiftningsregimer som tillämpas på aktiekapital, värdeöverföringsregler samt ansvarsgenombrott kommer att jämföras. Analysens andra del kommer behandla den framtagna statistiken och kommer in-nehålla en analys av varje undersökt jurisdiktion för sig där de faktorer som kan ha påverkat det erhållna resultatet behandlas. Detta följs av en jämförelse mellan resultaten från de två jurisdiktionerna vilket kan sägas utgöra kärnan av framställningen och ger ett svar på vilka eventuella skillnader de två olika lagstiftningsregimer som har antagits innebär och vilken som är att anse som mest adekvat avseende borgenärsskyddsaspekter. Slutligen kommer en slutsats där samtlig framkommen fakta och resultat i analysen sammanfattas och författarens åsikt om vilket system som är att anse som mest förmånligt även kommer att presenteras.