Vattenhastigheter & flöden i fiskvägar - En jämförande studie.

Sammanfattning: Enligt miljöbalken är det förbjudet att skada vilt levande djur. Ska man bedriva vattenverksamhet där djurlivet påverkas måste åtgärder för att minimera den negativa påverkan vidtas. Hindras exempelvis fiskens vandring av verksamheten ska vandringen återskapas med hjälp av en fiskväg. Mätningar av vattenhastigheter i fiskvägar med flygelmätning och höjder med GPS-mätare har utförts i studieområden utvalda av företaget Norconsult. Flöden har beräknats med hjälp av resultatet från mätningarna och sedan jämförts med de framtagna värdena på flödena i förstudierna. Jämförelsen ska bidra till förbättring vid kommande konstruktioner. Olika fiskarters vandring och simförmåga har studerats för att kunna tolka resultatet av mätningarna. Arternas simförmåga är också grundläggande för utformningen av en fiskväg. Det finns många olika sorters fiskvägar, den här rapporten behandlar tre slitsrännor, i Arboga, Kallstena och Örebro, och ett omlöp i Örebro. Resultatet av mätningarna i fält stämde överens med förstudien i avseende på vattendjupen i både omlöpet och slitsrännorna. Vad gäller flödena var de uppmätta hastigheterna i slitsrännorna betydligt lägre än de i förstudien i Arboga och vid Örebro slott. Hastigheterna i omlöpet och slitsrännan i Kallstena stämde väl överens med tidigare utsago. I slitsrännan i Arboga mättes flödet till 0,55 m3/s att jämföra med förstudiens flöde på 0,8 m3/s vid samma vattennivåer uppströms. I Kallstena mättes flödet till 0,49 m3/s och skulle enligt förstudien vara 0,50 m3/s vid vinterläge. Slitsrännan vid slottet hade ett flöde på 0,20 m3/s och skulle vid samma uppströms vattennivå ha ett flöde på 0,40 m3/s enligt föstudien. Omlöpet vid Slussen i Örebro hade ett flöde vid inloppet på 0,20 m3/s ett något högre flöde än vad förstudien visar på med samma vattennivåer, vilket skulle vara 0,25 m3/s. De flöden som uppmätts i Arbogaån kan endast fiskar av medelstorlek och uppåt klara av. Hastigheterna i slitsrännan i Örebro var något lägre och små fiskar kan ta sig upp där. I omlöpet var det djupet som var kritiskt där måste man öka flödet om man vill att större fiskar ska passera. Mångfalden av mindre arter var däremot god. Fel i flygelmätningarna kan förekomma om exempelvis propellern ej varit riktad rakt mot strömmen. Kommer strömmen snett på flygelns vingar kommer den inte att snurra lika många varv som om strömmen kommit framifrån och efterföljande hastighetsberäkning blir missvisande. Resultatet visar på att det skulle vara önskvärt med mer utförliga mätningar, förslagsvis med en annan metod än flygel, exempelvis spårämnen. Ett ökat flöde i omlöpet skulle också vara att förespråka för större fiskar och kan genomföras med ett högre erosionsskydd längs med å-fåran.