En utvärdering av bestämmelserna om återupptagande av förundersökning och rätten till rättsligt biträde i resningsärenden
Sammanfattning: År 2013 infördes två lagbestämmelser som är tänkta att öka rättssäkerheten och förutsebarheten för enskilda i resningsärenden. Den ena är 58 kap. 6a § RB, som innebär en lagstadgad skyldighet för åklagare att i resningsärenden i brottmål återuppta en förundersökning om det framkommer nya omständigheter eller nya bevis som sannolikt utgör grund för resning. Den andra är 21 kap. 3b § RB som stadgar att en offentlig försvarare kan förordnas när den tidigare tilltalade är i behov av en försvarare med hänsyn till att förundersökningen har återupptagits, att det finns möjlighet att besluta om att återuppta förundersökningen eller om det annars finns synnerliga skäl. Syftet med detta examensarbete är att utreda och utvärdera de två bestämmelserna för att ta reda på om de har fått en lämplig utformning och om syftena med bestämmelserna uppfylls. För att fastställa gällande rätt används den rättsdogmatiska metoden, och för att utreda hur bestämmelserna fungerar i praktiken genomförs en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvantitativa undersökningen består framförallt i att granska statistik kring hur ofta förundersökningar återupptas i resningsärenden, medan den kvalitativ undersökningen består av intervjuer med tre brottmålsadvokater som samtliga har erfarenhet av att vara rättsligt biträde i resningsärenden. Undersökningarna visar att bestämmelserna inte har fått en lämplig utformning med hänsyn till att kraven för att få förundersökningen återupptagen och för att få ett rättsligt biträde är för höga. De höga kraven medför att en ond cirkel bildas som är oerhört svår att bryta; förundersökningen återupptas om den tidigare tilltalade förebringar nytt material som sannolikt utgör grund för resning, men för att få fram sådant material behöver den tidigare tilltalade ofta hjälp från ett rättsligt biträde och ett sådant förordnas vanligen inte förrän förundersökningen återupptagits eller det finns möjlighet att besluta om att återuppta den. Detta leder till att de tidigare tilltalades rättssäkerhet inte tillgodoses. För att öka rättssäkerheten föreslår jag följande förändringar; det bör införas ett tillägg till 58 kap. 6a § 1 st. RB, tillämpningsområdet för 21 kap. 3b § RB bör utökas och en fristående resningskommission liknande den som finns i Norge bör införas, eftersom en sådan resningskommission skulle lösa många av de problem som diskuteras i uppsatsen.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)