Grönskans betydelse i den täta staden

Detta är en Kandidat-uppsats från Malmö universitet/Fakulteten för kultur och samhälle (KS)

Sammanfattning: I samband med förtätning av städer minskar andelen grönska per invånare, vilket ställer krav på att städer planerar för miljöer med grönska som främjar mental återhämtning och andra ekosystemtjänster. Med underlag av att Malmö stad är en av de städer i Sverige som har minst grönska per invånare, och att torg är potentiella offentliga rum för att öka grönska, innehåller följande studie en analys av Nobeltorget och Masttorget med inriktning på grönska och mental återhämtning. Syftet med studien har varit att analysera hur två torg som nyligen byggts eller byggts om är utformade utifrån målet att uppnå ökad grönska i staden.Studien består av två separata undersökningar, där resultatet har använts för analys av de mål som formulerats i Malmö stads Grönplan och Översiktsplan. Planeringsinstrumentet grönytefaktorn har använts som verktyg för att skapa kvalitativa värden genom att kvantitativt beräkna andelen grönska på torgen. En enkätstudie har utformats med Perceived Restoration Scale, för att undersöka upplevelsen av Nobeltorget och Masttorget genom en värdering utifrån fotografier av torgen. Resultatet av fältstudien visar att andelen grönska skiljer sig betydligt mellan torgen, där Nobeltorget har mer grönska i förhållande till den totala ytan, jämfört med Masttorget. Resultatet av enkätstudien visade på mindre skillnader i upplevelsen av torgen, där Nobeltorget värderas något högre enligt kategorierna fascination, att vara borta, sannolikhet för återhämtning och preferens.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)