(Ny-) kriminaliseringar på bedrägeribrottets område

Sammanfattning: Bedrägeri är ett brott vars förekomst har ökat stadigt under de senaste åren. Reaktionen från lagstiftarens håll har resulterat i nya brottsrubriceringar och utredningar om huruvida ännu fler borde införas. Syftet med uppsatsen är att kartlägga den reglering av bedrägeribrottslighet som på senare år utökats med nya brottskonstruktioner både inom den allmänna straffrätten och specialstraffrätten. Det kommer att för ökad förståelse att anläggas ett kortare historiskt perspektiv men också undersökas vilka följderna i förlängningen kan bli av dylika kriminaliseringar på redan reglerat område. Även utvecklingen i ett större perspektiv är av intresse. En rättssäkerhetsaspekt kommer också att anläggas och legalitetsprincipens betydelse i sammanhanget undersöks mer ingående. De brott som ingår i undersökningen är bedrägeri, bidragsbrott och subventionsmissbruk samt ett nyligen utkommet förslag på en ny brottskonstruktion med rubriceringen grovt fordringsbedrägeri. Behovet av dessa kommer att analyseras och möjligheten att istället på ett tillfredsställande sätt koncentrera regleringen av bedrägeribrottslighet till ett generellt utformat straffstadgande undersökas. Utvecklingen har inneburit att flera nya bestämmelser tillkommit som till stor del "inkräktar" på det straffbara området som redan omfattas av BrB 9 kap. 1 §. Möjlighet finns att genom smärre justeringar utvidga bedrägeribestämmelsens tillämpningsområde men någon utveckling i denna riktning kan troligtvis inte åstadkommas inom ramen för Högsta domstolens rättsbildande verksamhet. Dessa nykriminaliseringar på redan välreglerat område bidrar på ett olyckligt sätt till en negativ utveckling som i doktrinen brukar betecknas som den straffrättslig inflationen och lagstiftaren intar inte det önskvärda restriktiva förhållningssätt i förhållande till att medelst straffhot försöka minska förekomsten av oönskade handlingar i samhället.