Bankupplägget : Stridande mot skattelagstiftningen?

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Jönköping/IHH, Rättsvetenskap

Sammanfattning:

Nyligen publicerades ett skatteupplägg, det så kallade bankupplägget, vilket innebär att ägare till kvalificerade aktier i fåmansföretag tar ett omfattande lån av en bank och tillskjuter motsvarande belopp till sitt företag som ett ovillkorat aktieägartillskott. Det ovillkorade aktieägartillskottet ökar omkostnadsbeloppet på de kvalificerade aktierna, vilket innebär att även gränsbeloppet höjs. Ett högt gränsbelopp är positivt ur fåmansföretagsägarens synvinkel eftersom utdelning och kapitalvinst upp till gränsbeloppet beskattas i inkomstlaget kapital medens överskjutande del beskattas i inkomstlaget tjänst. Kapitalvinstbeskattningen är i regel lindigare vilket innebär att den skattskyldige uppnår en skatteförmån genom erhållandet av det högre gränsbeloppet. Efter att ha företagit utdelning av allt fritt eget kapital, exklusive aktieägartillskottet likvideras företaget och allt insatt kapital utbetalas till ägaren. Därefter återbetalas banklånet.

SKV har uttalat att bankupplägget skall bedömas som stridande mot skattelagstiftningen. Den första anledningen till detta är att de anser att det inte finns någon avsikt att tillskjuta varaktigt kapital till företaget, utan att kapitaltillskottet endast sker i syfte att möjliggöra uttag av upparbetade vinstmedel i företaget till låg beskattning. Dessutom är SKV:s ståndpunkt att skatteflyktslagen är tillämplig på bankupplägget. Uppsatsen analyserar båda dessa aspekter i syfte att komma fram till huruvida SKV:s ståndpunkt skall anses riktig.

Min slutsats är att det i nuläget inte går att ge ett klart svar på dessa frågor. Det är svårt att med tillfredställande säkerhet uttala sig om i vilka situationer ett ovillkorat aktieägartillskott skall underkännas eftersom lagreglering på området helt saknas. Däremot är min slutsats att man skattemässigt inte bör acceptera transaktioner som sker huvudsakligen av skattemässiga skäl, vilket framstår vara fallet då bankupplägget genomförs, utan att de även kan försvaras ur en företagsekonomisk synvinkel. Svårigheten att ge en klar slutsats avseende skatteflyktslagens tillämplighet på bankupplägget grundar sig främst på osäkerhet huruvida det fjärde rekvisitet i skatteflyktslagen skall anses uppfyllt, det vill säga om transaktionerna som genomförs i bankupplägget strider mot lagstiftningens syfte. Frågan är svårbesvarad eftersom det i SKV:s information om upplägget inte framgår av vilka regler kringgående sker. Min åsikt är dock att kringgående sker av 3:12 reglerna, och att transaktionerna strider mot syftet för dessa regler eftersom transaktionerna i bankupplägget får som effekt just det som 3:12 reglerna avser att förhindra, nämligen att inkomster som enligt fåmansbeskattningsreglernas schablonmässiga beräkning skall beskattas i inkomstlaget tjänst istället beskattas lindrigare i inkomstlaget kapital.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)