Avlägsnande av otillåtna bosättningar - En analys av förslaget om ett nytt avlägsnandeförfarandes överensstämmelse med Europakonventionen
Sammanfattning: Antalet otillåtna bosättningar har ökat i Sverige på senare tid. Detta har skapat problem för markägarna som vållas kostnader samt förlorar besittningen till sin mark. Möjligheterna för markägare att idag få bosättningarna avlägsnade genom särskild handräckning har ansetts dåligt anpassade för dagens situation. Framför allt därför att markägare idag måste identifiera alla på bosättningen i samband med ansökan om särskild handräckning. Därför tillsattes en utredning som arbetat fram ett förslag som förväntas leda till proposition. Förslaget innebär ett nytt avlägsnandeförfarande där undantag ska kunna göras från kravet på att ansökan ska innehålla identitetsuppgifter. Syftet med denna uppsats har varit att granska förslaget och analysera ifall det stämmer överens med våra åtaganden enligt rätten till respekt för hemmet som stadgas i Europakonventionen och, om inte, föreslå hur detta skulle kunna åtgärdas. Detta görs främst genom att jämföra förslaget med konventionstexten och Europadomstolens praxis. Konventionstexten stadgar att inskränkningar av rätten till respekt för hemmet får göras. Det krävs dock att inskränkningen är nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Möjligheten att avlägsna människor från deras hem kan enligt Europadomstolen vara nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Viktigt har dock varit att den som kan avlägsnas har möjlighet att få beslutet om avlägsnandet prövat samt att det vid sådan prövning görs en proportionalitetsbedömning. Min slutsats är att förslaget inte stämmer överens med rätten till respekt för hemmet. Detta framför allt därför att en konventionsenlig proportionalitetsbedömning inte alltid kommer behöva göras vid prövning av beslut om avlägsnande. För att en proportionalitetsbedömning ska vara konventionsenlig krävs det att prövningsmyndigheten beaktar flera omständigheter som är direkt kopplade till den enskilde individen som omfattas av avlägsnandet. Vid en avlägsnandeprocess enligt förslaget kommer kronofogdemyndigheten inte alltid veta vem svaranden är, eftersom markägaren inte alltid behöver identifierat denne. Således kommer kronofogdemyndigheten inte kunna beakta alla omständigheter som behövs för att vara godtagbart enligt Europadomstolen. För att Sverige ska undvika konventionsbrott krävs därför att dessa omständigheter utreds innan beslut om avlägsnande fattas. Då denna utredning inte rimligen kan krävas av markägaren bör denne få hjälp av myndigheter i detta avseende.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)