Elevers kunskaper i fysik och olika inlärningssamband

Sammanfattning: Tanken bakom det här examensarbetet var att undersöka vad som leder till en effektiv undervisning och ett effektivt lärande för både lärare och elever. För att kunna göra den här sortens undersökning så utarbetades en elev- och en lärarenkät, som användes både på högstadiet och på gymnasiet (här undersöktes bara NV-elever). En av våra frågeställningar byggde på en jämförelse mellan elevernas fysikkunskaper och deras upplevda eller önskade lektionsfördelningar. Här hittade vi inte några tydliga samband, som direkt kunde kopplas till att en viss undervisningsmetod hade använts. Det fanns dock ett svagt positivt samband, främst för högstadiet, mellan fysiktestet och faktorer som elevernas påverkansmöjligheter på sina lektionsfördelningar och elevernas syn på vilken nytta de har av fysiken i deras framtida liv. Några andra områden som undersöktes var elevernas konceptuella förståelse av fysiken och lärarnas skattning av sina elevers fysikkunskaper. Några vanliga fel eleverna gjorde på vårt fysiktest var att de ”trodde” att strömmen ”förbrukas” genom de komponenter de passerar, att det krävs en viss kraft för att bibehålla hastigheten på ett föremål och att de förväxlade begrepp som massa och tyngd. Det visade sig att elevernas resultat på vårt fysiktest stämde ganska väl överens med lärarnas skattning av deras resultat. Enda undantaget var en uppgift som handlade om elektriska kretsar, som var mycket svårare än lärarna hade trott. Tjejerna var aningen bättre än killarna på vårt fysiktest. Det här gäller både för högstadiet och för gymnasiet. Då det här var en liten undersökning så är det svårt att dra några generella slutsatser från våra resultat. Våra teoretiska avsnitt behandlar olika undervisningsmetoder och deras effektivitet, den dolda läroplanen, minnet och några vanliga konceptuella fel inom fysiken.