Platsens betydelse i skolans pedagogiska rum - för elever med speciella behov

Detta är en Magister-uppsats från SLU/Dept. of People and Society

Sammanfattning: Platsens betydelse i skolans pedagogiska rum diskuteras alldeles för lite. Den här studien visar att skolbyggnadens och skolgårdens utformning och dess innehåll har betydelse för elevens kunskapsinhämtning, välbefinnande, leklust och koncentrationsförmåga. I skolans värld finns det många elever som har speciella behov i form av svårigheter att bibehålla sin koncentrations- och uppfattningsförmåga. Många av de här eleverna har dessutom läsoch skrivsvårigheter. Studien har fokuserat på platsens betydelse i det pedagogiska rummet för elever med speciella behov, det vill säga studera om miljön i det pedagogiska rummet påverkar elevens koncentrationsförmåga och om miljön i sin tur kan förbättra elevens skrivförmåga. Sex elever har deltagit och alla är mellan 8 - 11 år gamla. De kommer från tre olika kommunala skolor i södra Sverige. Förutom att eleverna har svårigheter med sin koncentrations- och uppmärksamhetsförmåga har de också svårigheter med att formulera och skriva löpande text. I den här studien har de fått skriva löpande texter i form av dikter. De har fått arbeta både i skolans ute- och innemiljö. Elevernas resultat har varit slående lika. Utomhus har eleverna haft mycket lättare för att koncentrera sig och fullfölja skrivuppgiften mot vad de har lyckats med i arbetet kring innedikten. Det pedagogiska uterummets ljudlandskap och luftkvalitet har observerats påverka elevernas 3 koncentrationsförmåga mycket mer positivt än vad innemiljöns ljudlandskap och luftkvalitet har gjort. Eleverna har fått välja sitt pedagogiska rum till sina dikter. Elevernas val av diktplats var en viktig del av studiens uppgift. Deras val av pedagogiskt uterum sammanföll ofta med den plats som var deras favoritplats på skolgården. Studien består av två faser där informanterna i fas ett utgörs av eleverna. I fas två utgörs informanterna av elevernas pedagoger. Fas ett har gjorts med hjälp av fyra metoder; samtalsintervju, gåtur, skrivuppgift och deltagande observation. I fas två har elevernas pedagoger intervjuats.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)