Hållbarhetsredovisning : Vad påverkar omfattning av och kvalitet på svenska börsnoterade företags hållbarhetsredovisning

Sammanfattning: Det är allmänt känt att företag påverkar sin omgivning när det gäller miljö och social påverkan och detta är även ett flitigt debatterat ämne. Det ökade intresset för hållbar utveckling har även bidragit till att förekomsten av hållbarhetsredovisning ökar. Vad hållbarhetsredovisningens omfattning och kvalitet beror på är dock debatterat. Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorers inverkan på omfattning av och kvalitet på hållbarhetsredovisning. De förklarande faktorerna, även kallade variablerna, som undersöks är företagens storlek, risk och prestation. Valet av dessa variabler har gjorts utifrån legitimitetsteori, signalteori samt tidigare studier. En kvantitativ metod har använts för att undersöka frågeställningen och studien har en deduktiv ansats. Variablerna mäts genom att såväl redovisningsbaserade som marknadsbaserade mått används. Svenska börsnoterade företags storlek mäts genom omsättning och marknadsvärde, risk mäts genom volatilitet i rörelseresultat och betavärde, prestation mäts genom räntabilitet på eget kapital och effektivavkastning. Omfattningen av hållbarhetsredovisning mäts genom beräkning av den andel sidor hållbarhetsredovisningen upptar av ett företags totala antal sidor årsredovisning. Efter analys av empiri framkom att variabeln storlek har en positiv linjär påverkan på omfattningen av hållbarhetsredovisning. Båda de använda måtten på storlek är adekvata. Variabeln storlek har även en positiv linjär påverkan på hållbarhetsredovisningens kvalitet, vilket innebär att ju större ett företag är desto mer och bättre hållbarhetsredovisning producerar företaget. Variation i företagens storlek kan på egen hand förklara ca 20-30 % av variationen i hållbarhetsredovisningens omfattning och kvalitet. Variabeln risk kan till viss del förklara variation i både omfattning av och kvalitet på hållbarhetsredovisning när det redovisningsbaserade måttet volatilitet i rörelseresultat användes. Även vad gäller variabeln prestation var det endast det redovisningsbaserade måttet, räntabilitet på eget kapital, som till liten del kunde förklara variation i både omfattning av och kvalitet på hållbarhetsredovisning. Effektivavkastning, det marknadsbaserade måttet, uppvisade ingen förklarande kraft. Dock indikerar resultatet att någon annan variabel påverkar prestation och förtar dess verkan.