Skiljer sig interventioner och förlossningsutfall mellan äldre och yngre förstföderskor med spontan värkstart? : en kvantitativ retrospektiv tvärsnittsstudie

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan Dalarna/Institutionen för hälsa och välfärd

Sammanfattning: Bakgrund: Förstföderskors ålder ökar i höginkomstländer och med stigande ålder ökar risken för graviditetsrelaterade komplikationer. Även andelen interventioner som avser att sätta igång, förstärka progressen och övervaka den fysiologiska förlossningsprocessen ökar. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka om antalet interventioner och förlossningsutfall vid ett medelstort sjukhus i västra Sverige skiljer sig mellan äldre förstföderskor (≥35 år) och yngre förstföderskor (20–24 år) med spontan värkstart. Metod: Examensarbetet var en kvantitativ retrospektiv tvärsnittsstudie där data samlats in under ett år. Materialet som bestod av 232 förstföderskor bearbetades med deskriptiv och jämförande statistiska analyser. Resultat: Det var vanligare att äldre förstföderskor fick utökad fosterövervakning och att de födde barn som vägde 4500 gram eller mer jämfört med yngre förstföderskor. Oavsett ålder födde förstföderskorna vanligtvis vaginalt och interventioner som värkstimulerande dropp och skalpelektrod användes vid runt hälften av förlossningarna. Slutsats och klinisk tillämpbarhet: Få signifikanta skillnader fanns mellan de jämförda åldersgrupperna. Examensarbete visade att det behövs en individuell bedömning av varje kvinna eftersom åldersförändringar sker gradvis. Som barnmorska måste man beakta att ålder bara är en faktor i bedömningen av den födande kvinnan och vara medveten om att man påverkas av den kulturella kontexten och organisationen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)