Närproducerade fodermedel till mjölkkor : positiva och negativa aspekter på proteinrik fodergröda

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management

Sammanfattning: Närproducerat foder har varit en viktig fråga den senaste tiden, då alternativet är sojabönor som odlas i Amazonas området och exporteras över hela världen. Sojabönan är en viktig proteinkälla för Sveriges mjölkkor, dock bidrar den till en negativ klimatpåverkan. I Sverige har vi tillgång till några inhemska proteinfodermedel, till exempel åkerböna, ärter, lupin, lusern, raps/rybs samt biprodukterna agrodrank och rapsmjöl/kaka. Dessa grödor och biprodukter kan inte ersätta sojabönan helt idag, då de inte har lika högt proteininnehåll som sojan, samt att de inte kan odlas över hela landet då grödorna behöver olika förutsättningar. Mjölkavkastningen, djurvälfärden, miljö och ekonomin är viktiga faktorer som kommer påverka lantbrukarens foderval och foderkvalité. En hög mjölkavkastning ger en bättre ekonomi, men påverkar även kornas hälsa. Vid en mindre mjölkavkastning minskar den ekonomiska inkomsten, men kornas hälsa förbättras eftersom det inte behöver pressas lika hårt som vid en högre produktion. Kor som enbart får svenskt foder med en lägre råproteinhalt i fodret kommer att producera mindre mängd energikorrigerad mjölk (ECM), dock kan förlusten på grund av en lägre mjölkavkastning täckas av de lägre foderkostnaderna. Idag är det inte möjligt att skifta helt från sojabönan till ett närproducerat proteinfoder med en bibehållen mjölkavkastningen, men förhoppningsvis ska det i framtiden vara möjligt att använda enbart närproducerat foder till våra Svenska mjölkkor utan några produktionsförluster.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)