En svensk livsmedelskedjas extra satsningar för att minska matsvinn : Vilka åtgärder förekommer och hur kan de värderas?

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för kostvetenskap

Författare: Elin Gyllstedt; Sanja Pucar; [2017]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Bakgrund: En stor andel ätbar mat slängs i svenska livsmedelsbutiker som förutom de sociala och ekonomiska aspekterna, skapar en påfrestning på miljön och klimatet. Dock är engagemangen att minska matsvinn i livsmedelsbutiker stort och ett viktigt arbete som pågår. Syfte: Syftet var att identifiera matsvinnsreducerande åtgärder inom en svensk livsmedelskedja och med hjälp av frågeställningar även värdera och prioritera de identifierade åtgärderna främst efter USEPAs matsvinnshierarki (2017). Metod och material: En sekundäranalys gjordes på en undersökning som livsmedelskedjan ICA genomförde bland ICA-handlarna 2016. Strukturerade telefonintervjuer samt transkribering genomfördes av undersökningsföretaget Concilia. Företaget hade i avsikt att nå ICAs 1297 butiker och uttalanden från 336 butiker gällande “extra satsning för att minska matsvinn”, som var ett alternativ för en av undersökningens sju frågor, utgjorde uppsatsen urval. Element av en innehållsanalys har tillämpas för att koda uttalanden och identifiera samt kvantifiera åtgärder inom ICAs fyra butiksprofiler, som sedan främst värderades för att prioriteras enligt USEPAs matsvinnshierarki. Resultat: Urvalet för uppsatsen resulterade i ett bortfall som uppgick till 74 % av det totala antalet ICA-butiker i Sverige. Frekvenssvaren gällande tillämpning av åtgärder som var mest förekommande visade följande rangordning: reducerat pris, matdonation, djurfoder, egen produktion, inköpsplanering, biobränsle och Övrigt. Dessa åtgärder bör dock i linje med främst USEPAs matsvinnshierarki prioriteras på följande vis: inköpsplanering, reducerat pris/egen produktion/matdonation, djurfoder följt av biobränsle. Signifikanta skillnader med avseende på åtgärder mellan butiksprofilerna identifierades enbart för egen produktion och tillämpades främst bland butiksprofilen Kvantum, följt av Maxi, Supermarket och Nära. Slutsats: Inköpsplanering är den åtgärd som ur ett hållbarhetsperspektiv (främst utifrån USEPAs matsvinnshierarki) bör prioriteras högst bland matsvinnsreducerande åtgärder i den undersökta livsmedelskedjan. Den hierarkiska ordningen av tillämpning för de resterande åtgärderna låg relativt i linje med framför allt USEPAs matsvinnshierarki.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)