The Business Judgment Rule - Finns det en svensk motsvarighet?

Sammanfattning: ABL 2005 är i sin nuvarande lydelse en omfattande och i många hänseenden detaljerad lag. Regleringen om skadestånd är dock relativt begränsad genom sitt ursprung i allmänna skadeståndsrättsliga principer. Ett aktiebolag och de spörsmål som hanteras där är unika. Detta kräver därför en skadeståndsreglering som är anpassad efter aktiebolagets karaktäristik. Frågan är om den konventionella culpanormen i ABL ändock har anpassat sig efter aktiebolagets förutsättningar, vilket denna framställning skall utreda. Detta sker genom en undersökning av huruvida det svenska aktiebolagsrättsliga skadeståndet besitter likheter med den motsvarande amerikanska regleringen. I den amerikanska bolagsrätten har man nämligen valt att reglera styrelseledamöters skadeståndsansvar, vilket är utgångspunkten för denna uppsats, med hjälp av presumtivt uppfyllda skyldigheter för ledamöterna vilka avgränsar domstolens culpabedömning. Genom allmänna skadeståndsrättsliga principer utfaller ansvar för en styrelseledamot vid culpöst handlande. Definitionen av culpöst handlande är dock en komplex definition, som måste anpassas efter varje enskilt bolag. En fri culpabedömning innebär dock att en styrelse kan bli ansvariga för rena affärsbeslut som visat sig förlustbringande genom omständigheter som uppstått ex post. I USA tar man genom the Business Judgment Rule (the BJR) istället utgångspunkt i de förpliktelser som åligger en styrelseledamot. Om en klagande part inte kan bevisa dessa som överträdda, kommer domstolen heller inte utvärdera de kvalitativa aspekterna av det klandrade affärsbeslutet. Dessa skilda förhållningssätt mellan rättsystemen skall diskuteras närmare i denna uppsats. Först kommer styrelseuppdragets innehåll undersökas närmare, därefter det skadestånd som en styrelseledamot kan åläggas med. Vidare skall det redogöras för the BJR. Genom dess beståndsdelar skall det svenska rättsläget identifieras komparativt. Detta tillvägagångssätt kommer påvisa tydliga indikationer på att en svensk BJR får anses existera i en sammantagen bedömning.