Djurvälfärd i slaktkycklingproduktion - hur kan den förbättras i Sverige?

Sammanfattning: Konsumtionen och produktionen av slaktkyckling ökar både i Sverige och övriga världen. Majoriteten av produktionssystemen är likvärdiga och dessa består av storskaliga system med snabbväxande raser. Förekomsten av produktionssjukdomar varierar världen över och detsamma gäller för medicinering och antibiotikaanvändning. I Sverige finns fyra olika typer av kycklingproduktioner: konventionell, ekologisk enligt EU:s förordning för ekologisk produktion, KRAV-certifierad och konventionell certifierad enligt Svensk Sigills. Sverige anses som ett land som en av de bästa gällande djurskyddslagar- och regler. Dock förekommer brister även i Sverige och den svenska kycklingproduktionen kan behöva förändringar för att öka djurvälfärden. Syftet med denna studie var därför att ta reda på hur djurvälfärden kan förbättras i svensk kycklingproduktion och se över vilka förändringar som behövs. Metoderna som användes i studien var kvalitativa intervjuer och litteratursökningar. Fem personer intervjuades och dessa var forskare och veterinärer på Svensk Fågel, Svensk Sigill och vid olika institutioner på SLU. Litteratursökningen genomfördes under två veckor och gav 12 stycken artiklar. Resultatet från intervjuerna visade att intervjupersonerna hade likvärdiga resonemang för djurvälfärd i många av intervjufrågorna. Några av de viktigaste problemområden som rör djurvälfärd är snabbväxande kycklinghybrider, förekomst av ben- och fotskador, dödlighet i kycklingflockar, transport till slakt och användning av antiparasitära medel. Vad som även kom upp under intervjuerna var konsumenters syn på djurvälfärd. Man menade att konsumenter förespråkar och föredrar en god djurvälfärd, dock att de inte är beredda att betala priset för en bättre djurvälfärd. Slutsatserna som kan dras är att ett flertal områden inom djurvälfärd i kycklingproduktion behöver förbättras och den främsta är att fler långsamväxande hybrider bör börja produceras i Sverige.