Virtuell projekteringsteknik : En analys av BIM med avseende på VR inom konstruktion

Sammanfattning: Utvecklingen av byggnadsinformationsmodellering, building information modeling (BIM) inom byggbranschen är något som innebär stora förändringar för många företag. När ny teknik som virtuell verklighet, virtual reality (VR) börjar bli mer förekommande kan det vara svårt för många företag att hänga med i utvecklingen. En bättre förståelse för hur BIM med fokus på virtuel verklighet inom konstruktion och projektering kommer därför kunna gynna företag i deras projekteringsprocess och därmed byggandet.För att implementera VR krävs det först att företag använder sig av tre dimensionella modeller (3D) och modelleringsprogram som exempelvis Revit eller Tekla som är specifikt utformad för BIM. Dessa typer av program spelar en vital roll för att tekniken ska kunna utnyttjas på ett optimalt och användarvänligt sätt då konstruktörer har ett väldigt tidspressat schema. Utöver detta har alla medverkande i projekteringsprocessen tillgång till en enorm mängd information där varje byggnadsdel har en knuten data som geometri och material. Något som gör BIM väldigt användbart är vid användning av olika insticksmoduler som Revit structure analysis eller länka samman tidplaner och kostnad med komponenter från 3D modellen för att skapa BIM 5D, där de två D-na står för tid och kostnad. Genom att gå ytterligare ett steg längre och integrera VR i modellen så har man möjlighet att använda byggnader i ett sammanhang, som öppnar upp kommunikationsbryggor och skapar en bild av projektet som är nära den färdiga produkten.Med detta i åtanke har i detta arbete baserats mycket på tester av modeller för att hitta områden där VR kan tänkas vara användbart. Utifrån konstruktörernas egna upplevelser av projekteringsvektyg i kombination med deras tankar och idéer från intervjuer utvecklades användningsområden där VR kan tänkas vara användbart. Resultatet från intervjuerna visade att VR är i nuläget mindre användbart för konstruktörer i mindre projekt, men att det har sina användningsområden i mer komplexa fall där konstruktören behöver ett komplement för att få en bättre helhetsbild både för sig själv och för andra aktörer i ett projekt.För en konstruktör är är därför mer anpassat som ett granskningsverktyg samt användbart i slutskeden av ett projekt. Däremot kan det vara ett hjälpmedel under projekteringen för andra parter i ett projekt för att öka den gemensamma förståelsen.