Ängens potential för ekosystemtjänster i staden

Sammanfattning: Den rådande urbaniseringstrenden och klimatförändringar ökar behovet av ekosystemtjänster i städer. Ängen som är en av våra mest artrika marker i landskapet, trängs undan i det moderna jord- och skogsbruket, vilket hotar många ängsväxters existens. I städer finns möjlighet att skapa livsmiljöer för dessa arter, vilket skulle bidra med viktiga ekosystemtjänster i staden. Den urbana ängen delas i arbetet in i två kategorier utifrån tidigare forskning, mager artrik äng och bördig artfattig äng, beroende på markens förutsättningar och tillvägagångsätt vid anläggning. Det föreslås i arbetet att de olika typerna av äng har potential att leverera olika typer av ekosystemtjänster i staden. I arbetet undersökts två stadsdelar i Uppsala, Norby och Valsätra, utifrån möjligheten att skapa ängsytor som kan bidra med stödjande, reglerande och försörjande ekosystemtjänster. Studien genomförs i ArcMap där möjliga ängsytor identifieras utifrån respektive ekosystemtjänst och redovisas som polygoner i kartor. I studien framgår det att det i stadsdelarna finns förutsättningar för samtliga ekosystemtjänstgrupper men i något olika hög grad. De potentiella ängsytor som har möjlighet att bidra effektivt till stödjande ekosystemtjänster är färre och mer ojämnt fördelade i stadsdelarna än de som kan ge reglerande och försörjande ekosystemtjänster. Det framgår att båda typerna av äng, mager artrik äng och bördig artfattig äng, kan vara viktiga för att ge en mångfald av ekosystemtjänster i stadsdelarna samt att de bördiga artfattiga ängarna kan stärka konnektiviteten mellan de mer artrika ängarna vilket skulle öka ytornas förmåga att leverera ekosystemtjänster i allmänhet.