I kvinnors händer - En jämförande diskursanalys av hemslöjdsrörelsen före och efter 1960-och 1970-talets feministiska våg

Sammanfattning: I föreliggande studie undersöks hur konflikten mellan hemslöjd som emancipatorisk strategi och den feministiska diskursen tog sig uttryck i tidskrifterna Hemslöjden och Hertha under tidsperioden 1960-och 1970-talet. För att få svar på detta undersöks hur man talade om hemslöjd och hemarbete i tidskriften Hertha, ifall hemslöjdsdiskursen blivit influerad av den feministiska diskursen och om detta går att urskilja i tidskriften Hemslöjden, samt om en förändring i hemslöjdsdiskursen kan urskiljas genom en jämförelse av denna innan och efter den feministiska vågen. För att få svar på frågeställningarna används metoden diskursanalys, samt komparativ metod, vid analys av källmaterialet som utgörs av de två tidskrifterna. Ur ett feministiskt socialkonstruktivistisk perspektiv tillämpas ett antal teoretiska verktyg, bland annat begreppen genussystem, fält och kapital. Analysen är strukturerad i två teman som var framträdande i källmaterialet; ”Arbetsvärdering” och ”Kvinnokultur”. Dessa teman fångar de ämnen och debatter som diskuterats genomgående under hela tidsperioden, i båda tidskrifterna. Utifrån analysen av dessa teman framkommer framförallt att hemslöjdsdiskursen har influerats av den feministiska diskursen, samt vad som utgör grundbalkarna i konflikten. Det framkommer även att hemslöjdsdiskursen har förändrats under tidsperioden, vilket är som tydligast i mitten av 1970-talet då den feministiska rörelsen var stark och hade en betydande röst i samhället. Förändringen utgörs främst av hur man talar om kvinnor i hemslöjdsrörelsen, samt inställningen till hemslöjdens traditioner. Studien visar på att konflikten inte bara utgörs av två sidor i total motsättning, då hemslöjdsverksamheten och den feministiska rörelsen på många sätt var sammanflätade och delade flera historiska rötter. Dock finns grundläggande skillnader mellan hemslöjdsdiskursen och den feministiska diskursen, framförallt gällande vad de båda anser är en emancipatorisk strategi. Avslutningsvis visar studien på att konflikten är komplex och nyanserad, vilket möjliggör vidare forskning på området.