Kommunikation inom projekt : En analys av projektledarrollen utifrån en beteendevetenskaplig metod

Sammanfattning: Många problem som uppstår inom projekt beror på dålig kommunikation. Om man på något vis kan undvika dessa kommunikationsmisstag kan man spara en hel del tid och resurser. En analys av hur projektledare kommunicerar har genomförts med utgångspunkt i en beteendevetenskaplig modell. Frågor som utretts är: 1. Hur kan en projektledare kommunicera på ett så individanpassat sätt som möjligt? 2. Vilka problem finns med individanpassad kommunikation inom ett projekt? Som metod för inhämtning av kunskap har en omfattande litteraturstudie genomförts för att sedan följas upp av en intervju med en sakkunnig inom den teoretiska referensram som valts. IPU Profilanalys är en metod som kategoriserar människors beteenden på ett pedagogiskt sätt. De mänskliga beteendena delas upp i fyra typer vilka allmänt kallas för Dominant, Inspiratör, Stabil och Analytisk. För att få en empirisk grund inom ämnet samt för att se hur teorin stämmer med verkligheten har tre intervjuer genomförts. Två projektledare från Ericsson respektive Statens Maritima museer samt en objektledare från Scania har intervjuats. Intervjufrågorna var av semistrukturerad karaktär och byggde på ett tänkt projekt. De omfattade såväl vilka sätt projektledaren vanligen väljer att kommunicera på som hur denne resonerar kring tekniska hjälpmedel. Syftet var att utreda hur projektledarna av- eller oavsiktligt anpassade kommunikationen efter individerna inom organisationen. Svaren från intervjuerna har sedan jämförts med teorin från IPU Profilanalys för att avgöra om individanpassad kommunikation tillämpas och i så fall hur mycket. För att kommunikationen ska bli så anpassad efter de olika grupperna projektledaren har kring sig som möjligt bör denne beakta ett antal faktorer speciellt noggrant. Dessa är: En gemensam målbild Varierande kommunikation Ge projektmedlemmar möjlighet att förbereda sig innan möten Problematiken med individanpassad kommunikation visade sig främst vid stressade tidsplaner. Det visade sig även att det inte alltid var möjligt att använda sig av individanpassad kommunikation fullt ut.