”Vi har rott men ingen har styrt” : En fallstudie av ett förbättringsarbete på en ortopedteknisk produktionsenhet där produktion, teknik och sjukvård möts

Sammanfattning: Bakgrund 2007 genomgick det ortopedtekniska företaget ”TeamOlmed” en organisationsförändring i form av att gå från en lokal till en central produktion av ortopedtekniska hjälpmedel. Detta medförde problem inom kommunikations- och informationsområdet som resulterade i en ökad andel tillverkade ortopedtekniska hjälpmedel som inte motsvarade patienthandläggarnas förväntningar. Detta ökade risken för att leveransen av hjälpmedlen försenades och att hjälpmedlen inte uppfyller de uppsatta funktionskraven. Utifrån problemet på TeamOlmed utfördes ett förbättringsarbete samt en studie på förbättringsarbetet då kunskap angående förbättringsarbeten inom denna kontext behöver stärkas.   Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att förbättra beställnings- och produktionsprocessen vid tillverkningen av de individuella ortopedtekniska hjälpmedlen. Studiens syften var att undersöka vilka påverkande faktorer som föreligger vid genomförandet av ett förbättringsarbete på en ortopedteknisk produktionsenhet samt att genom att tillämpa modellen ”Model for Understanding Success in Quality” (MUSIQ) jämföra om resultatet från denna studie skiljer sig från tidigare forskning.   Metod Förbättringsarbetet planerades och genomfördes med ”förbättringsrampen” som ramverk och guide. Datainsamlingen i studien utfördes genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Intervjudata analyserades induktivt enligt metoden kvalitativ innehållsanalys. Även en deduktiv innehållsanalys utfördes med MUSIQ-modellen som underlag.   Resultat Resultatet från förbättringsarbetet visade att produktionsenheten blev bättre på att leverera ortopedtekniska hjälpmedel som motsvarade beställarnas förväntningar. Andelen produkter levererade produkter som beställarna var ”helt nöjda” med ökade från 75 % till 88 %. Dessutom minskade andelen beställningar med bristfälliga beställningsunderlag från 13 % vid början på projektet till 6,5 % vid projektets slut.   Studiens resultat visade att de faktorer som hade störst påverkan på genomförandet av förbättringsarbetet var ”Kunskap & förståelse”, ”Delaktighet”, ”Metod & Resurser”, ”Ledarskap & stöd” och ”Mätningar”. Kunskapsbilden kompletterades ytterligare av tillämpningen av MUSIQ-modellen som visade att faktorerna ”Gruppledarskapet över förbättringsgruppen” och ”Motivation till förbättring i mikrosystemet” var de två faktorer som hade störst effekt på det genomförda förbättringsarbetet.   Slutsats Två av de tre målen kopplade till förbättringsarbetet uppnåddes vilket innebar att förbättringsarbetet genom tillämpning av förbättringskunskap till stor del lyckades uppfylla sitt syfte. Studien resulterade i ökade kunskaper om vilka påverkande faktorer som föreligger vid genomförande av förbättringsarbeten. Resultatjämförelsen visade en samstämmighet i form av att fyra av de sex faktorer med störst påverkan på förbättringsarbeten fanns med i båda studierna: Gruppledarskapet för förbättringsgruppen, Motivation till förbättring i mikrosystemet, Mikrosystemets förbättringskultur, och Resurstillgänglighet tid.