Modulariserad bygglogistik inom husbyggnad

Sammanfattning: En byggarbetsplats är en tillfällig fabrik där en ny värdekedja måste upprättas för varje projekt. För att öka produktiviteten i byggbranschen behöver en bättre bygglogistik implementeras där allt material blir levererat i rätt tid, till rätt plats, i rätt mängd. Den tillfälliga karaktären av ett husbyggnadsprojekt tillsammans med en stor tillfällig organisation med många involverade aktörer gör att ett husbyggnadsprojekt kan betraktas som komplext. Komplexiteten kan även öka för projekt som har små arbetsplatsområden i innerstadsområden. Byggföretagens inköp av varor och tjänster står för 75% av omsättningen vilket gör att det är en stor del av byggföretags verksamhet som beror på bygglogistik. Inköpen görs hos ett stort antal aktörer av en tillfällig karaktär vilket skapar problem kring kommunikation mellan de många aktörerna och därmed även möjligheten till erfarenhetsåterföring. Studiens syfte är att undersöka vilka moduler som bygglogistik består av och hur de kan effektivisera bygglogistik. Resultatet analyseras sedan för att se hur modulerna kan effektivisera och utveckla bygglogistik. Studiens syfte har uppnåtts genom att genomföra en intervjustudie och en litteraturstudie.  Forskningssyftet med studien är av utforskande karaktär. Intervjuerna är semi-strukturerade och utförs efter litteraturstudien. Studiens ansats är av induktiv karaktärdå endast ett fåtal intervjuer genomförs. Strategin för studien är av kvalitativ karaktär då intervjustudien och litteraturstudien är beroende av varandra, vilket kräver en hög grad flexibilitet. Validiteten i studien har stärkts genom triangulering samt kontroller från handledarna. På samma sätt stärks reliabiliteten. Moduler är grunden som bygger upp flöden i materiallogistik samt den statiska och dynamiska informationslogistiken. En modul består av produkter, tjänster eller arbetssätt. Modulerna kan implementeras där deras applicerbarhet och investering kan mötas av projektet. En del moduler kan implementeras fristående mot andra medan vissa moduler påverkar varandra och kan inte implementeras tillsammans.Modulernas planeringsgrad och planeringshorisont behöver även kunna mötas av projektet. Studien identifierar modulerna godsmärkning, inbärning, leveranscontainer, arbetsplatsdispositionsplan, retursystem byggpall, logistikpunkt, leveransplan, checkpoint, bokningskalender, förbrukningsmaterialförsörjning, personalflödeseffektivisering, emballage, kärlhantering, logistikansvarig, logistikanalys och logistikplan inom bygglogistik. Modulerna kategoriseras i informationslogistik, bestående av statisk- och dynamisk informationslogistik, och materiallogistik. Materiallogistik består av flödena: etablering, hyrmaskiner, förbrukningsmaterial, projektspecifika leveranser, avfallshantering och personal.Modulerna som kategoriseras som materiallogistik sätts på en skala av investering, som beskriver den investering som det enskilda projektet behöver göra för att implementera modulen. Modulerna kategoriseras även efter applicerbarhet, som beskriver vilken omfattning av specifika förutsättningar som ett projekt behöver för att implementera en modul.