Kan Isotimber använda sig av rivningsvirke i sin produktion?

Sammanfattning: Detta examensarbete undersöker Isotimbers möjlighet att använda sig av rivningsvirke i sin produktion. Bakgrunden till detta är att företaget vill bli mer cirkulära i sin verksamhet och nyttja skogen mer resurssnålt. Som det ser ut idag skickas praktiskt taget allt rivningsvirke till förbränning, används till bl. a värme. Studien har gått ut på att samla in rivningsvirke och använda det till att bygga ett typelement av Isotimbers egen modell, hållfasthetstesta det på RISE labb i Skellefteå, jämföra mot två andra element av nytt virke. Insamlingen visade sig vara svår och det blev begränsade mängder av virke som kunde samlas in, delvis på grund av fel dimensioner, men också bristande kvalitet. Virket klassades enligt en förenklad metod som utgår från INSTA 142, som är en standard för hur man sorterar hållfasthetsklassat virke. Det gjordes också en egenfrekvensmätning för att få reda på E-modulen. Jämförelsen med rivningsblocket mot de nyproducerade visade inte på några direkta skillnader i hållfasthet. En stor del i detta arbete ligger i att identifiera svårigheter och hinder för användning av rivningsvirke. Slutsatsen blev att det är svårt i dagsläget för Isotimber att kunna använda sig av rivningsvirke, dels på grund av att samla tillräckliga kvantiteter och att den ordinarie produktionslinan inte ville hantera rivningsvirket.