Samsjuklighet mellan substansmissbruk, psykisk ohälsa och/eller neuropsykiatrisk sjukdom hos ungdomar : En litteraturöversikt med fokus på hur samsjuklighet skapar lidande hos ungdomar

Sammanfattning: Psykisk ohälsa är en folksjukdom som ökar i Sverige bland ungdomar. Symtom föreligger i olika grad, alltifrån lindriga besvär som oro till komplicerade psykiatriska tillstånd med ångest och neuropsykiatriska tillstånd som Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Konsumtionsmängden av alkohol har ökat bland unga och i jämförelse med 1990-talet har även narkotikakonsumtionen bland unga i gymnasieålder ökat. Samsjuklighet innebär att en individ har ett beroende eller missbruk av substanser, samtidigt som psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk sjukdom föreligger. Substansmissbruk och psykisk ohälsa och/eller neuropsykiatriska sjukdomar har en dubbelriktad relation till varandra. Symtomyttringar på psykisk ohälsa kan komma i unga åldrar och leda till uppkomst av självmedicinering för att lindra lidande. Hög konsumtion av substanser kan ge minskat psykiskt välmående. Hur leder psykisk ohälsa till alkohol- och drogmissbruk? Hur leder alkohol- och drogmissbruk till psykisk ohälsa? Syftet med litteraturöversikten är att identifiera eventuella studier som kan påvisa samband, bakomliggande riskfaktorer och behandlingsstrategier för ungdomar som lider av samsjuklighet mellan substansmissbruk och psykisk ohälsa och/ eller neuropsykiatrisk diagnos. Studien är en litteraturöversikt med insamlad och analyserad data från åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att det finns riskfaktorer i barndomen för utveckling av substansmissbruk. Det visade sig att ADHD både är och inte är en riskfaktor för utveckling av substansmissbruk. Resultatet visar även att personer med samsjuklighet av neuropsykiatrisk sjukdom och substansmissbruk upplever ett lidande vilket många lindrar genom självmedicinering. Sjuksköterskan har ett ansvar i att kunna uppmärksamma patienterna som befinner sig i ett lidande av olika former på grund av ovanstående såsom sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande. Förståelsen för hur den mångbottnade samsjuklighetens ursprung kan se ut är en viktig del för sjuksköterskan att ha med sig i klinisk praxis. Sjuksköterskan behöver vara lyhörd inför människans hela livsvärld för att kunna planera vårdande insatser och behandlingsplaner.