Är träning starkare än åldrandet? : en longitudinell studie om hälsoprojektens påverkan på fysisk kapacitet

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att kartlägga och analysera förändringen av fysisk kapacitet hos äldre som medverkat i GIH:s hälsoprojekt under två respektive fyra påföljande år med en ettårs- respektive treårs-jämförelse. Frågeställningarna var: På vilket sätt förändras resultaten i vissa utvalda styrketester, aeroba tester och kroppsmått jämfört med tidigare års deltagande inom respektive uppföljning? Hur skiljer sig resultaten i ettårs- gentemot treårs-jämförelsen? Metod: Detta är en longitudinell studie på befintlig data från GIH:s hälsoprojekt under åren 2009-2014. Urvalet bestod av alla personer som har fullföljt hälsoprojektet under två respektive fyra påföljande år.  I ettårs-jämförelsen inkluderades data från 593 deltagare (70-72 år i snitt). I treårs-jämförelsen var antalet deltagare endast 44 (67-69 år i snitt). Medelvärdet för BMI varierade mellan 24,5-27,8. Analyser av styrke- och konditionstester samt kroppsmått utfördes för att se eventuella skillnader mellan föregående års deltagande. Sammanställning av data har gjorts årsvis för resultat under två respektive fyra påföljande år. Repeated measured ANOVA av data har utförts (p<0,05).   Resultat: Bland uthållighetstesterna för styrka i rygg-, buk-/höftböjar-, ben- och arm-/skuldermuskulatur sågs vanligtvis signifikanta förbättringar vid eftertestet gentemot vid förtestet inom respektive år vid båda jämförelserna. Generellt sågs inga sänkta värden gentemot tidigare år. Därutöver visade framför allt buk/höftböjartestet en viss förbättring under senare år i treårs-jämförelsen. Pyramidtestet visade på signifikant ökad power i ettårs-jämförelsen mellan respektive för- och eftertest, vid plinthöjden (0,62 meter). För gångtestet sågs en signifikant förbättring av gångsträckan mellan eftertestet gentemot förtestet inom respektive år vid ettårs-uppföljningen, men endast första året vid tre-årsuppföljningen. Midjemåttet var signifikant lägre vid fjärde årets eftertest jämfört med första årets förtest. Slutsats: Mestadels har testresultaten visat på en förbättring mellan eftertest och förtest, därmed har deltagarna fått en ökad aerob och muskulär kapacitet genom deltagande i GIH:s hälsoprojekt med den ledarledda träningen. Därutöver har vanligtvis inget mönster med påtaglig sänkning av fysisk kapacitet setts vid jämförelse mellan respektive för- och eftertester. Ofta överensstämmer resultaten i ettårs- och treårs analyserna. Exempel på tester som visat på ökad fysisk kapacitet genom flera år är uthållighetstesteter för buk-/höftböjar- och ryggmuskulatur, samt i fem minuters pyramidtest som speglar konditionen. Studien är unik i det avseende att presentera en långtidsuppföljning för GIH:s hälsoprojekt, vilket tidigare inte har gjorts.