Kapitalskyddet i aktiebolag - särskilt om låneförbudet

Sammanfattning: I ABL 21 kap. finns två typer av låneförbud, det generella låneförbudet eller det så kallade närståendelåneförbudet, och förvärvslåneförbudet eller det så kallade särskilda låneförbudet. Syftet med det generella förbudet är huvudsakligen att förhindra kringgående av skattelagstiftningen och då främst lån som personer i ett aktiebolags närhet tar för privat konsumtion. Till detta förbud är stadgat en rad undantag som till sin natur typiskt sett inte innebär någon risk för skatteflykt. Lagstiftaren har dock inte tänkt på riskerna för borgenärskollektivet i dessa situationer, utan fokus ligger på riskerna för skatteflykt, vilket har kritiserats i doktrinen. Motivet för förvärvslåneförbudet är istället att skydda borgenärskollektivet, det finns inget skatterättsligt behov av skydd i dessa situationer. Framförallt är syftet att förhindra att fysiska eller juridiska personer utan egen finansieringsförmåga skall kunna förvärva ett bolag med hjälp av det förvärvade bolagets resurser. Kringgåenden kan dock ske, främst genom så kallad efterföljande finansiering då undantaget för koncernlån utnyttjas. Legalitetsprincipen är viktig vid tolkning av låneförbudsreglerna, eftersom ett brott mot dem kan leda till straffansvar. De gamla sentenserna ”inget brott utan stöd av lag” respektive ”inget straff utan stöd av lag” genomsyrar tillämpningen av förbudsreglerna. Det betyder främst att låneförbudsreglerna skall ges en restriktiv tolkning och inga analogier får göras då det är strikt bokstavstolkning som skall gälla. I doktrin har det emellertid accepterats en extensiv tolkning i uppenbara kringgåendeförsök. Exempel på detta är om förvärvet förutsätter att ett lån ges av det förvärvade bolaget, och en överenskommelse om detta gjorts före förvärvet, skulle ett förvärvssyfte kunna påvisas. På grund av legalitetsprincipen och dess restriktiva tillämpning finns det också stora möjligheter till att kringgå förbuden, genom att det endast är lån från aktiebolag som innefattas i lagstiftningen. Genom att bilda andra associationsformer skulle ett kringgående vara möjligt, exempelvis genom ett handelsbolag. Viktigt blir då att det finns tydliga gränser mellan bolagen så att inte de ses som en enhet eller att bulvanskap föreligger. Förutom låneförbuden skall kapitalskyddsreglerna i ABL 17 kap. tillämpas. Hänsyn skall då tas till bolagets bundna kapital och huruvida värdeöverföringen är tillåten eller en så kallad förtäckt utdelning. Typfallet av förtäckt utdelning till aktieägare är penninglån, om dennes ekonomi vid lånetillfället är sådan att återbetalning inte kan göras. Även minoritetsskyddsreglerna skall naturligtvis tillämpas parallellt med övrig lagstiftning. I försök till kringgående av låneförbuden kan dessa regler tyckas vara otillräckliga, då det fortfarande är möjligt för en förvärvare utan egen finansieringsförmåga att uppta lån via efterföljande finansiering, vilket riskerar att skyddet för bolagets kapital minskar.