"Men du är ju svensk!" Vuxna utlandsadopterades erfarenheter av rasism och särbehandling.

Sammanfattning: Denna studie har som syfte att undersöka om och på vilka sätt vuxna utlandsadopterade erfar rasism och särbehandling på grund av deras utomeuropeiska utseende, samt hur deras adoptivföräldrar har talat om och hanterat deras kroppsliga annanhet i relation till, och frågor rörande rasism och diskriminering. Undersökningen utgår ifrån en litteraturstudie och fyra intervjuer med vuxna adopterade. En teoretisk diskussion förs i dialog med det empiriska materialet kring teman (vardags)rasism och rasifiering, folkets/nationens ursprung och färgblindhet.Informanternas berättelser visar erfarenheter av att av omgivningen bli särskilda på grund av deras utomeuropeiska utseende. Föreställningar om folkets och nationens ursprung återspeglas i de återkommande frågor de adopterade får om sitt ursprung, vilket för några innebär en upplevelse av att få sin tillhörighet till Sverige ifrågasatt. Berättelserna förmedlar även erfarenheter av mer explicita och fientliga uttryck såsom misstänksamhet, rasistiska glåpord, konfrontationer med rasifierade stereotyper och att bli förföljd i butiker. Informanternas adoptivfamiljer har inte talat om de adopterades utomeuropeiska utseende utifrån vilken betydelse dessa kan ha i relation till eventuell särbehandling. Adoptivföräldrarna har inte talat med dem om rasism eller diskriminering. Detta förhållningssätt reflekterar ett ”färgblint” förhållningssätt och en låg insikt i vad det kan innebära att leva med rasifierade kroppstecken, med konsekvensen att informaterna inte varit förberedda på eller lärt sig strategier för att bemöta rasism. Ett par informanter förmedlade att deras adoptivföräldrar har rasistiska hållningar till minoriteter och ”invandrare”. Det framkommer att det hos adoptivfamiljerna finns motsägelsefulla förhållningssätt till och förståelser av rasism, liksom en bristande insikt i de adopterades mångtydiga position i frågor rörande rasism och ”invandrare”.