ICAs konsumentpackade kött : en utvärdering i butiksledet

Detta är en L3-uppsats från SLU/Dept. of Economics

Författare: Robert Petersson; [2005]

Nyckelord: konsumentpackat kött; ICA; kpk; Hilton Food Group; HFG;

Sammanfattning: Hittills har nästan allt färskt kött, som sålts i Ica-butiker, styckats och paketerats i butikerna. Köttavdelningen hos de flesta Ica-butikerna har länge tampats med dålig lönsamhet, främst beroende på stort svinn och höga arbetskostnader. För att ändra på detta upprättade Ica tillsammans med Hilton Food Group (HFG) en anläggning i Västerås, där färskt kött finstyckas och paketeras, innan det levereras till merparten av landets Ica-handlare. Under hösten 2004 fick en del butiker sina första leveranser av så kallat kpk (konsumentpackat kött). Ica och HFG är intresserade av att se hur väl projektet slagit igenom. Denna studie är en uppföljning av projektet, och det syftar till att utreda hur lönsamheten i butikernas köttavdelning har ändrats sedan butikerna övergått till Icas kpk, samt utreda vad skillnaderna mellan butikernas lönsamhet beror på. Det empiriska materialet har insamlats genom att fyra Ica Supermarketbutiker och en Maxibutik i mellersta Sverige lämnat siffror om försäljning och kostnader i köttavdelningen. Data avser oktober - december 2004 och jämförs med samma variabler från motsvarande period 2003. Även intervjuer med butikspersonal har gjorts för att få en uppfattning om hur arbetssättet skiljer sig mellan butikerna. Studien bygger på transaktionskostnadsteorin, som förklarar hur Ica, HFG och Ica-butikerna genom vertikal integration kan undvika onödigt kostsamma transaktioner. Transaktionskostnadernas bestämningsfaktorer tillämpas på den situation, som Ica-butikerna hamnat i sedan företaget övergick att sälja Icas kpk. Precis som Ica hade förutsagt minskade butikernas kostnader vid övergången till Icas kpk. En av de främsta orsakerna är att svinnet minskat markant, eftersom Icas kpk har en hållbarhet, som vida överstiger butiksstyckade produkter. En annan orsak är att antalet arbetstimmar generellt halverats, eftersom arbetssättet blivit betydligt enklare. Inköpspriset för kpk är emellertid högre, vilket tvingar butikerna till att sänka sina försäljningsmarginaler med följden att bruttointäkterna minskar. Det visade sig att endast tre av de fem undersökta butikerna hade fått bättre resultat sedan de startade med att sälja Icas kpk. För dessa tre var kostnadsbesparingen större än de minskade intäkterna. En butik låg kvar på samma nivå medan den största, Maxibutiken, hade sänkt sin lönsamhet något. Det finns flera skäl till att skillnaderna mellan butikerna är stora. Butikerna har mycket olika arbetssätt, och antalet butiksstyckade artiklar varierar stort. Det finns stor spännvidd vad gäller sortimentsbredd. Butikerna har skilda uppfattningar om huruvida de ska ha försäljningsaktiviteter för kött samt om köttartiklar, vars slutdatum närmar sig, ska reas ut. Likaså medför butikernas egen profilering, deras geografiska läge och deras omsättningsvolym att utgångspunkten för försäljningsmarginal och sortimentsbredd inte är densamma. Hösten 2004 har varit en lärotid för butikerna att bygga upp rätt sortiment. Dessutom har det tagit tid att hitta läget för prissättning och hur stora volymer man skulle beställa. Under våren 2005 har försäljningen och lönsamheten förbättrats en hel del. Sedan butikerna införde avdelningsredovisning i samband med Icas kpk, har medvetenheten om bl.a. svinn och lönsamhet ökat. Detta har öppnat dörren för nya idéer och arbetssätt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)