Vad hände och hur gör vi nu? : En fallstudie om hur GDPR har tvingat den enskilda organisationen till interna förändringar

Sammanfattning: Den nya EU-förordningen GDPR (General Data Protection Regulation) tillämpades under 2018 och har orsakat en hel del förändringar på olika fronter. Främst har de företag och organisationer som hanterar större mängder med personuppgifter blivit påverkade och tvingats till organisationsförändringar för att anpassa sig. Detta dynamiska fenomen har undersökts från flera olika perspektiv under åren, men i och med nya tvingande krafter uppstår ny dynamik. Den externa påverkan som GDPR medför till interna organisationsförändringar är fortfarande ett frågetecken inom forskning och denna ovanliga kontext skapar en utmärkt möjlighet att undersöka samspelet mellan extern påverkan och planerad intern förändring.   Denna studie undersöker vilka interna förändringar GDPR har orsakat inom den enskilda organisationen och vilka effekter detta har medfört. Syftet är därmed att beskriva hur organisationen har påverkats av GDPR med fokus på de olika stadierna i förändringsprocessen. Detta utökas för att få en bredare syn genom att undersöka upplevelserna inom de olika befattningsgraderna inom företaget och därmed få en förståelse för eventuella konsekvenser och utmaningar som har uppstått. Med andra ord ligger övergripande fokus på de organisationsförändringar som uppstår i en tvingad planerad förändring till följd av den externa kraften GDPR.   För att uppnå detta på bästa sätt och kunna skapa en grundläggande förståelse har denna studie använt sig av kvalitativ metod. Med detta i åtanke har en fallstudie gjorts på företaget A3, innehållande en observation samt semi-strukturerade intervjuer inom de olika nivåerna i företaget. Utifrån dessa har den empiriska datan kunnat framställas och gett väga för studiens resultat. Resultatet innehåller bland annat de olika uppfattningarna av GDPR som har getts av ledningen, middle-managers och medarbetarna. I grunden har dessa varit relativt lika men med hänsyn till att olika nivåer uppmärksammar olika synsätt på processen och dess effekter. Vidare har resultaten kunnat analyseras utifrån det teoretiska ramverket, med stort fokus på den sammanfattande modellen som kombinerar externa teorier med interna för att skapa en helhetsbild.   Sammanfattningsvis har analysen funnit att företaget omedvetet har använt sig av flera teorier för en lyckad organisationsförändring, men det har även uppmärksammats en del avvikelser. Exempelvis har företaget använt sig av agilt arbetssätt för att lättare anpassa sig, men inte utnyttjat kommunikationsteorier som vill inkludera alla, utan de har valt att begränsa kommunikationen i olika stadier. I slutändan har författarna funnit att företaget saknar uppföljning på en helhetsnivå för att kontrollera att alla inom företaget förstår och efterlever direktiven. Detta kan även medföra att behövliga förändringar i processen inte upptäcks, utan faller mellan stolarna på grund av den saknade kunskapen av problemen. Utifrån detta har rekommendationer till möjliga anpassningar erbjudits för att skapa uppföljning på en helhetsnivå.