Sjuksköterskors upplevelser av vårdinformationssystem och vårddokumentation : En kvalitativ intervjustudie om utmaningar och möjligheter

Detta är en Master-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för medicin och optometri (MEO)

Sammanfattning: Bakgrund: I Sverige pågår för närvarande stora projekt för att utforma och införa framtidens vårdinformationssystem. Dessa system utvecklas för att effektivisera hälso- och sjukvårdens processer och IT-miljöer. Elektroniska patientjournalsystem är den mest använda typen av vårdinformationssystem. Andra exempel är system för prover och svar, patientadministration och läkemedelsförskrivning. Trots att vårdinformationssystem har visat sig kunna bidra till ökad patientsäkerhet och kvalitet har implementering av nya system i hälso- och sjukvården en historia av att ofta misslyckas. Enligt ramverket Technology, People, Organizations and Macroenvironmental factors (TPOM), påverkar ett antal områden hur väl implementering av vårdinformationssystem faller ut.  Sjuksköterskor är den största legitimerade yrkeskåren inom hälso- och sjukvård. De ansvarar för omvårdnaden av en individ och hela dennes situation vilket bidrar till att sjuksköterskor är de som använder vårdinformationssystem mest frekvent. För att bidra till lyckad utveckling, implementering och förvaltning av vårdinformationssystem behöver sjuksköterskors upplevelser av utmaningar och möjligheter med vårdinformationssystem och vårddokumentation beskrivas.   Syfte: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av utmaningar och möjligheter med vårdinformationssystem och vårddokumentation utifrån tekniska, personliga, organisatoriska och samhälleliga områden.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio legitimerade sjuksköterskor från olika verksamheter. Analys av insamlad data skedde genom kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån huvudkategorierna i ramverket TPOM.  Resultat: Utmaningar och möjligheter inom områdena teknik, person, organisation och samhälle identifierades och beskrevs. Totalt tio subkategorier identifierades under huvudkategorierna. Respondenternas upplevelser av liknande utmaningar och möjligheter oavsett arbetsplats och vårdinformationssystem tyder på att resultatet kan appliceras och tas i beaktande vid utveckling, implementering och förvaltning oavsett vårdinformationssystem.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)