Dagvattenhantering i urban miljö : Komplettering av befintliga avvattningssystem i Hemlingby

Sammanfattning: Denna studie syftar till att ta fram lösningsförslag som kan komplettera Hemlingbys befintliga avvattningssystem som består av VA-ledningar och dammar. Lösningsförslagen som presenteras i rapporten har tagits fram med hänsyn till nulägesanalysering samt bedömning av nollalternativ. Studien omfattar en kartläggning av dagvattenhantering inom distriktet, via en sådan undersökning har författarna lokaliserat två problem områden som bör ses över. Dessa är Hemlingbybäcken och Kryddstigen. Recipienten tillstånd d.v.s. Hemlingbybäcken påverkas av mänskliga aktiviteter. Föroreningar som drabbar bäcken utgörs av tungmetaller såsom koppar, bly och zink. Brist på dagvattenmagasiner har medfört att bäcken innehar kapacitetsproblem med dagvatteninflöde från närliggande fastigheter och industriområden. Kryddstigen är ett område där det bedrivs företag inom teknik och handel, dessa aktiviteter bidrar med föroreningar som försämrar grundvattnets och recipientens tillstånd. Norra delen av Hemlingby utgörs till största del av hårdgjorda ytor, vilket reducerar möjligheten för en naturlig infiltration och avvattning av nederbördsvatten, detta har i sin tur orsakat att översvämningsrisken ökat i distriktet. Gävle kommun har via tidigare utredningar identifierat problemet och försökt förebygga dessa genom att implementera fördröjningsdammar, våtmarksdammar och rondelldammar. Uppföljningsarbete har gjorts som konstaterar att dammarna har ett större avrinningsområde än tidigare beräknat, vilket påverkar verkningsgraden negativt. Kapacitetsproblem har därför uppkommit t.ex. våtmarksdammarna är dimensionerade att omhänderta ett 10-årsregn från ett avrinningsområde på 19 hektar. För tillfället klarar våtmarksdammarna endast av att hantera 2-årsregn för ett avrinningsområde på 2400m3. Studien presenterar öppen dagvattenhantering som lösningsalternativ för dessa områden, detta görs med hänsyn till befintliga VA-ledningar och dammar. Öppna dagvattenlösningar tillämpas oftast i urbana miljöer för att fördröja, lokalt omhänderta samt för att få en samlad fördröjning av dagvatten. Detta sker med hjälp av växtligheter som gör det möjligt att uppnå en naturlig infiltration. Allmänheten kan dra nyttja av att implementera öppna dagvattenlösningar. Det kan förvandla en tråkig stadsmiljö till en livlig sådan genom att omhänderta dagvatten ovanpå ytan. Det blir fördelaktigt för allmänheten eftersom öppna dagvattenlösningarna bidrar med en estetisk tilltalande miljö samt ökad biologiskmångfald. Alternativen redogörs på följande sätt: Gröna tak – LOD för privat mark, Permeabla markytor – Fördröjning nära källan & LOD, Svackdiken med makadammagsin – Trög avledning & Samlad fördröjning, Biofilteranläggning i form av Regnbäddar – samlad fördröjning. Lösningsförslagen har sedan bedömts ihop med nollalternativet utifrån inre och yttre aspekter som berör omhändertagande av dagvatten. Yttre aspekter omfattar lagstiftning och dagvattenpolicy, inre aspekter tar hänsyn till faktorer som ekonomiska, tekniska, sociala och miljömässiga förhållanden. Bedömningsmetoden som presenteras i studien syftar till att utvärdera och ta fram underlag som är relevanta vid beslutsfattning och framtagning av tekniska lösningar. Värderingsmetoden är inspirerad av PESTEL-analys modellen. I denna undersökning har denna metod anpassats för att bedöma dagvattenlösningar. Övergripande beskrivning av vad en PESTEL-analys är ges i rapporten samt tolkning och tillämpning av bedömningsmetoden. Bedömningsresultateten för enskilt alternativ presenteras och diskuteras med hänsyn till nollalternativet samt tillämpningsområde i rapporten.