MiFID 2.0 : En fallstudie av EU-direktivets införande ochrådgivarnas upplevelser av dess effekter.

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Företagsekonomi; Linköpings universitet/Filosofiska fakulteten

Sammanfattning: Bakgrund: MiFID II implementerades 3:e januari 2018 med syftet att öka skyddet för investerare. Institutioner, myndigheter och kommissioner har tidigare belyst vikten av det nya direktivet. Det har i tidigare studier inte analyserats hur rådgivarna upplever effekterna av direktivets införande eller hur direktivet kan underlätta investerares beslutsfattande. Vidare finns ingen forskning på om och i så fall hur direktivet ämnar reducera den kunskaps- och informationsasymmetri som ofta råder i relationen mellan investerare och rådgivare. Syfte: Studiens syfte är att ge en djupare förståelse för vilka rådgivarna upplever är de viktigaste aspekterna av MiFID II, och hur dessa påverkat rådgivarrollen. Vidare ämnar studien undersöka och analysera hur rådgivarna upplever investerarens beslutsfattande efter införandet och se hur effekterna av regleringen har påverkat informations- och kunskapsasymmetrin mellan rådgivaren och investeraren. Genomförande: En kvalitativ metod används för att besvara studiens utforskande syfte. Vidare har studien ett deduktivt förhållningssätt där sju semistrukturerade intervjuer genomfördes för att kunna fånga studiens fenomenologiska perspektiv och besvara studiens forskningsfrågor. Slutsats: Studien visar att flera delar av MiFID II har påverkat rådgivarrollen och gett effekter för deras dagliga arbete, då de upplever ett mer tidskrävande och inramat arbete. Dessutom visar studien att direktivet kan ha minskat informationsasymmetrin då mer och tydligare information ges, vilket minskar risken för opportunism i den principal-agent problematik som råder i relationen mellan rådgivare och investerare. Vad gäller de asymmetrier som råder dem emellan, konstateras det att dessa inte kommer att utjämnas fullt ut till följd av införandet. En upplevd ökad paketering av investerare och produkter, bristfälliga bedömningsvertyg och majoriteten av rådgivarnas okunskap om beteendeekonomiska biases medför att investerarens risktolerans kan missbedömas, vilket får konsekvenser för beslutsfattandet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)