Grönytefaktorn och biologisk mångfald : en anpassning för Rosendalsfältet

Sammanfattning: Att planera för ett hållbart samhälle blir allt viktigare och att som landskapsarkitekt känna till olika verktyg som stödjer ett sådant planeringsarbete är därför relevant. Grönytefaktor är ett planeringsverktyg som används vid utformning av gårdsmiljön i Stockholm stads nya miljöstadsdel Norra Djurgårdsstaden där den anpassats till att stödja omgivande naturvärden. Syftet med uppsatsen är att undersöka verktyget och presentera en anpassning för Rosendalsfältet i Uppsala. För att få ökad förståelse för hur Grönytefaktorn är uppbyggd och hur verktyget kan platsanpassas undersöks Stockholms stads version Norra Djurgårdsstaden Grönytefaktor Hjorthagen. Här beskrivs en platsanpassad version av verktyget. Det innehåller faktorer inom tre kategorier: biologisk mångfald, sociala och rekreativa värden samt klimatanpassning. Det här arbetet är avgränsat till att behandla kategorin biologisk mångfald. Verktyget anpassas sedan till ett exploateringsområde i Uppsala, Rosendalsfältet. Här planeras för universitetsverksamhet samt bostäder och området gränsar till större skyddade naturområden. Analys av Grönytefaktorn för Norra Djurgårdsstaden visar att de naturmiljöer som bedömts som extra viktiga att gynna i området är ädellövsmiljöer med äldre ekar samt vattenmiljöer. Verktyget har ett antal tilläggsfaktorer anpassade för att gynna naturvärden inom dessa. För Rosendalsfältet finns två utmärkande naturmiljöer som bedöms som extra skyddsvärda, talldominerad barrskog samt sandmiljöer vilka båda hyser rödlistade arter. Dessa ligger till grund för de tilläggsfaktorer som föreslås för området, vilka är Torrplantering, Tall, Fauna-depåer (tall), Holkar (fågel/fladdermus) samt Sälg eller andra viden. Vidare föreslås tilläggsfaktorer inom kategorin vatten och biologisk mångfald. Vattenmiljöerna som finns på Rosendalsfältet är inte unika men anses ha stor betydelse för den biologiska mångfalden på platsen.