Måltidsmiljöns betydelse för matintaget hos personer med demens

Detta är en Kandidat-uppsats från Mälardalens universitet/Akademin för hälsa, vård och välfärd

Sammanfattning: Bakgrund: Vid demenssjukdom uppstår en skada i hjärnan som påverkar den kognitiva förmågan negativt. Demenssjukdomen gör att de drabbade personerna får minnessvårigheter, försämrad tankeförmåga och försämrad uppmärksamhet som leder till att vardagliga rutiner och det sociala livet försvåras. På sikt kan sjukdomen leda till malnutrition. Problem: Personer med demens kan lätt bli distraherade av omgivande faktorer, både fysiska och sociala. Avsaknad av kunskap hos vårdpersonal och anhöriga kring vårdandet av personer med demens kan därmed inverka negativt på måltidssituationerna. När de kognitiva och fysiologiska funktionerna minskar sker en ökad risk att drabbas av malnutrition. Följderna av malnutrition kan bli allvarliga och öka samsjuklighet som på sikt kan leda till döden. Syfte: Att beskriva måltidsmiljöns betydelse för matintaget hos personer med demens. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar Resultat: I resultatet identifierades två teman som visades ha betydelse för måltidsmiljön: Fysiska miljön och Social samvaro. Slutsats: En distraherande miljö skapar oro och förvirring hos personer med demens. Genom att anpassa miljön utifrån personliga preferenser och familjära aspekter kan matintaget öka. Den personcentrerade vården och en kännedom om varje enskild individs behov inger trygghet som genererar i ett ökat matintag och välbefinnande. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)