Matematiklyftets bidrag för problemlösning på högstadiet

Sammanfattning: SammanfattningTörnlycke, Daniel och Zdrnja, Borislav (2018). Matematiklyftets bidrag för problemlösning på högstadiet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMatematikresultaten i svensk skola har sjunkit de senaste åren. För att öka måluppfyllelse är det betydelsefullt att få utökade kunskaper kring förändringsarbete. Framtida speciallärare i matematik förväntas kunna leda ett utvecklingsarbete på en skola. Att få veta vilka faktorer som påverkar processerna i ett förändringsarbete är till gagn för framtida speciallärare i matematik. Att kunna få del av hur olika skolor organiserar sin matematikutveckling är betydelsefullt för att själva kunna vara med och organisera en matematikutveckling på en skola utifrån forskning och beprövade framgångsmodeller.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att kartlägga och studera vad matematiklyftet har bidragit med när det gäller hur lärare undervisar avseende problemlösning efter matematiklyftet. Vidare att se vad matematiklyftet bidragit med för det fortsatta förändringsarbetet inom matematikundervisning på olika skolor. För att uppnå syftet med vår studie har följande frågeställningar valts ut: Hur upplever högstadielärare att matematiklyftet har förändrat deras undervisning inom problemlösning? Vilka förutsättningar skapas för högstadielärare för att matematiklyftet ska leda till fortsatt utvecklad matematikundervisning?TeoriVår studie grundar sig i två teorier; organisationskulturteori och sociokulturell teori. Organisationskulturteori förklarar att förändringen är en process som ställer krav på organisation och människor inom organisationen att följa med i förändringens riktning. Inom organisationskultur teori samverkar många olika faktorer och förändringar sker i olika faser.Den sociokulturella teorin betonas av att lärandet sker genom interaktion dvs. samspel med andra. De kommunikativa processer som igångsätts av det kollegiala lärandet är en förutsättning för kunskapsinhämtning.MetodDenna studie baseras på en kvalitativ studie med de fenomenologiska och hermeneutiska vetenskapsteorierna. Med fenomenologiska ansatsen görs en kvalitativ intervjustudie där det är möjligt att komma åt de intervjuades egna upplevelser kring frågeställningar för att förstå verkligheten medan den egna förståelsen i hermeneutiken används som ett verktyg i tolkning av data. För att kunna besvara frågeställningar genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer.I studien undersöks två olika kommunala högstadieskolor i två kommuner med lite olika upptagningsområden för att kunna se eventuella likheter och skillnader inom samma kommun och mellan kommunerna. För att kunna bedöma varje skola intervjuades två lärare som undervisar i matematik för att få möjlighet att inom en skola få syn på ifall lärarna upplevde samma saker kring sin undervisning i problemlösningResultatI vår undersökning framgår att matematiklyftet har medfört en förändring hos de intervjuade lärarna vad det gäller matematikundervisning och syn på fortsatt utveckling som matematiklärare. Resultatet visar att lärarna som har genomgått matematiklyftets modul problemlösning är positiva till kompetenshöjning. Här nämns flera viktiga faktorer som förändrar undervisningen inom problemlösning; varierad undervisning, språkutveckling, laborativa inslag i undervisningen, kollegialt lärande och skolledningens syn på utvecklingen i matematikundervisningen.Specialpedagogiska implikationerI speciallärarens uppdrag ingår det att tillsammans med skolledning, ha ett övergripande ansvar för skolutveckling och i synnerhet matematikutvecklingen på skolorna. Det är betydelsefullt att speciallärare initierar kontinuerliga samtal och diskussioner på sin arbetsplats som skulle vara förankrade i den sociokulturella lärandeteorin. Speciallärare i matematik har i sitt samarbete med skolledning möjlighet att påverka för att kunnasäkerställa tid till det kollegiala lärandet på skolan. Genom att utveckla undervisningen i matematik från individualiserat arbetssätt i läroböcker till en mer varierad och språkutvecklad undervisning ökar vi möjligheterna till inkludering i klassrummet för fler elever.NyckelordFörändringsarbete, kollegialt lärande, kompetensutveckling, matematiklyftet, problemlösning