Kan managementkonceptet LEAN stödja lärande i en organisation?

Sammanfattning: Syfte: Att undersöka om ledningsfilosofin The Toyota Way och verktygslådan LEAN; • Stödjer lärande i en organisation, samt • Om ledarens roll för lärande är en viktig kompetens, utifrån teorier om lärande och ledarens roll för lärande i organisationer. Specifika frågeställningar är; • Stödjer Volvokoncernens ledarkompetenser ett LEAN ledarskap, samt • Är ledarens roll för lärandet en viktig kompetens och hur uppfattar ledarna de faktiska förutsättningarna för ett LEAN ledarskap? Teori: Wengers, teori om Communities of Practice, Targama & Sandbergs teori om Ledning och förståelse. Teorier om ledarskap av Svenningsson/Alvesson och Yukl, samt studier på framgångsrikt ledarskap genomförda av Lombardo/ Eichinger. En presentation av verktygslådan LEAN och ledningsfilosofin The Toyota Way av Liker, samt tidigare forskning på managementkonceptet LEAN genomförd av Berglund och Petersen. Metod: Litteratur och dokumentstudier, samt intervjuer av chefer inom Volvo Powertrains Produktutvecklingsavdelning, och chefer inom Volvokoncernens Corporate HR, samt studier av övergripande strategidokument inom Volvokoncernen. Resultat: Managementkonceptet LEAN med ledningsfilosofi ”The Toyota Way” och verktygslådan LEAN, tillämpas främst inom svensk bilindustri, men även inom svensk sjukvård och inom olika tjänsteföretag. Genom att företag och organisationer, söker efter modeller för hur deras verksamhet skall kunna förbättras, studera dessa hur framgångsrika företag agerar, genom s.k. benchmarks och ”best practice. Med hjälp av dessa ”best practice” beskrivningar implementerar företagen olika managementkoncept/modeller och modeller för ledarskap. En sådan ”best practice” är ledningsfilosofin ”The Toyota Way” och verktygslådan LEAN, som har fått stort genomslag i Sverige, (Petersen, 2008). Ledningsfilosofin ”The Toyota Way” men också verktygslådan LEAN, lägger stor vikt på lärandet i arbetsgrupperna och i arbetsuppgifterna, bl a genom verktyg för problemlösningar och att lära i genomförandet av olika arbetsuppgifter. Dessutom är en av ledarens främsta uppgifter, enligt The Toyota Way, att bygga en lärande organisation och att utveckla medarbetarna genom arbetet och i arbetsuppgifterna och att arbeta med att ständigt förbättringar, (Liker, 2004) och (Swan , 2010). Synsättet på lärandet i en organisation och ledarnas roll för lärande i ledningsfilosofin ”The Toyota Way” får stöd av Wenger (1998) och Sandberg/Targama (1998). Enligt Wengers (1998) teori om Communities of Practice är medarbetarna på en arbetsplats aktörer i en social praktik. De interagerar med varandra och arbetar tillsammans för att hitta lösningar på olika problem. I dessa aktiviteter uppstår lärande. All dokumentation, som produceras i praktiken, t ex de systemstöd, som används för att överföra information, bidrar också till lärandet och kunskapsöverförandet. Dualiteten i participation dvs. deltagandet i en verksamhet, och reifikation dvs. de i praktiken ingående dokumenten, it-systemen, arbetsprocesser, standarder och normer, är sammanlänkade i lärprocesserna, enligt Wengers (1998) teori. Att ge utrymme för reflektion ”hansei” enligt ”The Toyota Way”, är en nyckel till lärandet, som stöds av Targama/Sandberg (1998). Tid för reflektion, är enligt dem, ett sätt att bidra till ökad förståelse för arbetsuppgiften och stödjer lärprocesserna. Att ledarna är medvetna om hur lärprocesserna främjas är också viktigt enligt Targama/Sandberg (1998) . De ledarkompetenser, som Volvokoncernen använder sig av, för att stödja och utveckla ledarna i organisationen, har utvecklats av grundarna av Lominger Ltd, Inc., Lombardo och Eichinger (1996 – 2009). De har utvecklat ett instrument för utvärdering och utveckling av ledare från ett material och forskning vid The Center for Creative Leadership med hjälp av ett underlag på 180 000 chefer. De har utifrån detta material definierat och beskrivit 67 ledarkompetenser. Volvokoncernen, har i ett gemensamt strategiskt HR projekt, valt ut 39 av (Lombardo/Eichingers,1996-2009) ledarkompetenser, som viktiga för det ledarskap, som man önskar skall finnas i koncernen. När det gäller Volvos ledarkompetenser, enligt Lombardo/Eichinger (1996 – 2009), stödjer, enligt min jämförelse, 27 av de utvalda 39 kompetenserna mer eller mindre LEAN och ett LEAN ledarskap. Däremot är det enbart en av de valda ledarkompetenserna, som inriktar sig på ledarens lärande, men inte ledarens roll för lärandet i organisationen. Volvokoncernen har valt inriktningen på sina ledarkompetenser, utan ett definierat LEAN ledarskap. Det finns inte heller en uttalad ambition att ledarens roll för lärandet är en viktig ledarkompetens. Påverkan av management konceptet LEAN finns ändock där, utifrån att LEAN finns inbäddad i Volvos processer, arbetssätt och företagskultur. Vad saknas då i Lombardo/Eichingers (1996-2009) och Volvos ledarkompetenser, som är viktiga inom Toyotas ledningsfilosofi? Det, som saknas är mer av fokusering på de för LEAN, viktiga områden som överföring och tillvaratagande av kunskap och lärandet i organisationen. Dessutom saknas inriktningen mot det ödmjuka och tjänande ledarskapet och långsiktigheten i utvecklingen av ledare och medarbetare, samt utrymmet för reflektion. De öst/västliga kulturella påverkan på ledarskapet är påtagliga både i Lombardo/Eichingers ledarkompetenser, som i Toyotas ledningsfilosofi. I intervjuerna inom Volvo Powertrain, Product Development funktionen, tog de intervjuade cheferna upp att, resurser och tid är trånga sektorer, för att eliminera fel och misstag, samt för möjligheten att överföra kunskap. De säger att det är svårt att motivera att få igenom kostnaden för t.ex. en dubblering av bemanning under en begränsad period för att få tillstånd kunskapsöverföring. Trycket på att få ut nya produkter i produktionen, med utmanade målsättningar bl a tidsmässigt och ekonomiskt, medför att kostnaderna för att åtgärda ev. ej helt färdiga koncept, får tas i ett senare skede. De intervjuade cheferna påtalar också att tidigare gjorda erfarenheter, inte återanvänds systematiskt och att man inte säkerställer att det finns ett system för återanvändning av erfarenheter kontinuerligt i organisationen. Den kompetens, som de personer har, som väljer att lämna företaget ”tankas inte heller av” systematiskt. Respondenterna i intervjuerna på Volvo Powertrain, refererar vidare till det lärandet som finns inbäddat i arbetsprocesserna och i ”The Daily Team Leadership”, men också i virtuella projekt platser, dokumentation och ”lessons learned övningar”. Wenger (1998) stödjer detta synsätt i sin teori, genom att de verktyg/artefakter, som finns i en social praktik, blir en reifikation i praktiken. Detta arbetssätt är också viktigt i verktygslådan LEAN och ledningsfilosofin the Toyota Way. ( Liker, 2004). Det processinriktade arbetssättet är väl inarbetat inom Product Developmentfunktionen och en förutsättning enligt Volvo Product System (Volvos motsvarighet till Toyota Production System).