Flaskhalsreducering i en funktionsorienterad produktion via en simuleringsmodell

Detta är en Master-uppsats från Linköpings universitet/Kommunikations- och transportsystemLinköpings universitet/Tekniska högskolan; Linköpings universitet/Kommunikations- och transportsystemLinköpings universitet/Tekniska högskolan

Sammanfattning: Gränges AB i Finspång är ett företag som producerar aluminiumband som kan användas iproduktion av värmeväxlare. Bandens processväg genom produktionen beror på slutproduktensegenskaper, vilket gör att produktionen i dagsläget kräver flera transporter fram och tillbaka överområdet. För att förbättra och effektivisera tillverkningen har en investering på 400 MSEKutförts, som förväntas leda till utökad kapacitet samt förbättrat flöde. Investeringen är först ochfrämst en ersättning av befintlig produktion som förhoppningsvis ska leda till fler produceradeband. I och med investeringen blir transportsträckorna kortare, produktionen mer samlad ochrisken för skadat material minskar.Studien syftar till att utföra en flaskhalsidentifiering över den nya produktionen. Syftet är ocksåatt ta fram olika förslag på förändringar i produktionen för att uppnå ett effektivt flöde, undvikaflaskhalsar och maximera antal producerade band. Studien ser endast över delen av produktionensom innefattar kallvalsningen, värmebehandlingen och sträckningen. Jämförelser mellan den nyaproduktionsdelen och den gamla utförs inte i denna studie.I studien kunde en flaskhals identifieras, vilket var kallvalsverk 2731. Detta på grund av storköbildning och hög utnyttjandegrad på resurser för transport och tillverkning. Med hjälp avteorin kring flaskhalsanalys kunde olika förslag tas fram på vilka förändringar som kundegenomföras för att reducera flaskhalsen. Olika experiment genomfördes för att se omförändringarna reducerade flaskhalsen, om eventuellt nya flaskhalsar uppstod och hur olikamätetal som utnyttjandegraden i maskiner påverkades av förändringen. De förändringar somgenomfördes var tillägg av buffertar innan kallvalsverken, att skicka band till det kallvalsverkmed kortast kö, att minska produktionstakten i kallvalsverk 2751, att planera banden in isystemet samt minska värmebehandlingstiden.Varje förändring förutom minskning av värmebehandlingstiden visade förbättringar ochförsämringar av mätetalen när jämförelser utfördes mellan förändringarna och grundmodellen.Kombinationer av förändringarna visade också att det var statistisk signifikant skillnad jämförtmed grundmodellen. De förändringar i systemet som hade störst positiv påverkan på resultatetvar tillägg av buffertar och förändring av logiken att skicka band till det valsverk med kortast kö.När en kombination av dessa förändringar utfördes ökade antalet producerade band med 2500under simuleringsperioden. Även kombinationen av tillägg av buffertar, förändring av logikenför band med reduktion fyra samt minskad produktionstakt i 2751 hade en stor positiv påverkan.I detta fall ökade antalet producerade band med ungefär 2000 i jämförelse med grundmodellenmen medelväntetiderna i köerna sänktes betydligt mer än vid den andra lyckade kombinationen.En övergripande slutsats är att mängden förändringar har ingen betydelse utan det är kvalitén påförändringarna som avgör om mätetalen förbättras. En rekommendation till Gränges är därför attgöra en avvägning kring vilka mätetal som är viktigast och på så sätt ta det beslut kring vilkaförändringar som ska utföras för att gynna de mätetalen bäst.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)