Intern benchmarking inom detaljhandeln - En fallstudie av H&M

Sammanfattning: Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att beskriva och analysera intern benchmarking. Vi ämnar belysa hur H&M arbetar med intern benchmarking för att empiriskt utvärdera hur detta styrverktyg kan användas och utvecklas. För att uppfylla studiens syfte har författarna valt ett deduktivt angreppssätt, där teorin jämförts med de empiriska data som samlats in från och om fallföretaget. Genom att använda en kvalitativ metod har intervjufrågorna utformats utifrån den uppbyggda teoretiska referensramen. Efter sammanställning av data analyserades empirin utifrån teorin. Studien baseras till stor del på Robert Camps femfasmodell, samt Peter Southard och Diane Parentes flödesschema för benchmarkingprocessen. Även andra teorier om benchmarking behandlas i studien, liksom vidareutvecklingen till benchlearning. Insamling av empiri har skett genom fyra personliga intervjuer och en telefonintervju med anställda på detaljhandels- och modeföretaget H&M. Även data från företagets årsredovisning 2007, en bok om H&M – HandelsMännen – och artiklar från välkända affärssajter har använts. Samtliga nivåer inom företaget berörs i studien, men i fokus är regionkontoren och butikerna. Studiens resultat visar att H&M med fördel kan använda sig av intern benchmarking och att deras styrverktyg Lyftet och Maxen är två bra hjälpmedel för att utföra detta arbete. H&M har ingen definition av benchmarking och vi anser att de hade kunnat utveckla användandet av styrverktyget genom att förtydliga för samtliga i företaget vad begreppet innebär. Att H&M trots avsaknad av definition har lyckats få medarbetare att acceptera arbetet med intern benchmarking anser vi beror på den starka företagskulturen, eller som de själva kallar den, H&M-andan.