Akademiskt proletariat och anställningsbara elever

Sammanfattning: Efter en omfattande reform år 2009 kom gymnasieskolan att förändras radikalt: en tydligare uppdelning mellan yrkes- och högskoleförberedande program infördes, där de förra inte längre skulle ge allmän behörighet till högskolestudier. Uppsatsens syfte är att analysera politiska motiv i utredningen "Framtidsvägen", vilken föregick reformen, samt dess konsekvenser gällande utbildningens tillgänglighet för olika samhällsgrupper. Jag undersöker även hur uppdelningen mellan praktiska och intellektuella formulerats, med hjälp av bland annat Gramscis hegemonibegrepp. För att uppnå mina syften kontrasterar och granskar jag utredningen mot ett liknande betänkande från år 1935: "Betänkande med undersökningar och förslag i anledning av tillströmningen till de intellektuella yrkena". Jag finner att den politik som kommer till uttryck i "Framtidsvägen" kan kategoriseras som nyliberal med konservativa inslag, och handlar om att avleda (eller avlänka) vissa elevgrupper från de akademiska banorna och därigenom reproducera en klassbaserad uppdelning i samhället. Detta framkommer tydligt när utredningen ställs mot det äldre betänkandet, där detta var det uttryckliga syftet. Avlänkningsprocessen legitimeras genom en kategorisering av människor som endera praktiska eller intellektuella. Jag hävdar att sättet på vilket dessa egenskaper framställs innebär en biologisering, men också att uppdelningen fyller hegemoniska syften.