Relationsmarknadsföring och Kundpåverkan: Den personliga bankmannen - rådgivare eller försäljare?

Sammanfattning: Problem: Bankerna har i en situation med ökande konkurrens anammat en relationsmarknadsföringsstrategi för att genom denna ansats bättre kunna tillfredsställa kunderna och därmed stärka marknadsandelarna. Vid denna strategis tillämpning tillskrivs den personliga bankmannen en central, men också mycket komplicerad roll. Hon eller han ställs följaktligen inför uppgiften att balansera de krav som organisationen har på vinst och lönsamhet med de finansiella önskemål och behov som kunderna har. Emellertid kan denna dubbla uppmärksamhet resultera i att bankmannen, för egen kortsiktig vinning, exploaterar och påverkar kundens svagare situation vilket kan medföra att strategin i ett längre perspektiv undergrävs. Syfte: Att klargöra huruvida bankerna och de personliga bankmännen är medvetna om problemen med påverkan, samt att utreda ifall de agerar för att förhindra att kunderna utnyttjas och på vilket sätt detta i så fall sker. Att medvetandegöra de ökade krav som relationsmarknadsföring ställer på en organisation vad avser införande och tillämpning. Metod: Studien har genomförts med observationer och kvalitativa intervjuer. Resultat: Undersökningen tydliggör att bankerna och de personliga bankmännen är medvetna om problematiken men att den i organisationen uppfattas som ringa varför heller inget görs för att förhindra fortsatta problem. Banken och bankmännen menar således att ingen exploatering av kunderna förekommer trots att bankmännen utvärderas och premieras i enlighet med omfattningen av deras säljrelaterade prestationer