”TUR ATT VI ÄR SÅ STARKA” - En kvalitativ studie om första linjens chefers psykosociala arbetsmiljö på en tillverkningsindustri

Sammanfattning: Uppsatsens syfte är att undersöka hur första linjens chefer i en produktionsanläggning upplever sin psykosociala arbetsmiljö och framhäva eventuella psykosociala arbetsmiljöproblem. Vidare belyser uppsatsen hur första linjens chefer upplever att arbetsmiljöarbetet sköts för att främja deras psykosociala arbetsmiljö. Uppsatsen lyfter även upp vad Covid-19 pandemin har haft för påverkan på första linjens chefers psykosociala arbetsmiljö. Teorin som har använts för att analysera empirin i denna uppsats är jobb-krav-resurs-modellen som är skapad av forskarna Evangelia Demerouti och Arnold Bakker. Studiens tillvägagångssätt bygger på en kvalitativ metod och empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer av första linjens chefer. Studiens analysmetod har förhållit sig till en kvantitativ innehållsanalys där teman så som socialt stöd och sjukfrånvaro har skapats utifrån empirin. Genom förkunskaper av jobb-krav-resurs-modellen har även redan befintliga teman så som krav och resurser använts i undersökningen. Samtliga första linjens chefer som blivit intervjuade upplever att arbetsinnehållet är varierande men att arbetsbelastningen är för hög på produktionsanläggningen. Intervjupersonerna upplever olika grader av stress och hanteringen av stressen varierade. De som arbetat längre som första linjens chefer verkar kunna hantera stressen på arbetsplatsen bättre än de med lägre erfarenhet. Produktionsanläggningen erbjuder gott om resurser för att hantera arbetskraven men det framkommer att det saknas resurser för att avlasta den höga arbetsbelastningen. Det sociala stödet har en stor betydelse för första linjens chefers motivation, hälsa och välmående. Samtliga intervjupersoner är omedvetna om det sker ett omfattande arbetsmiljöarbete för att främja deras psykosociala arbetsmiljöarbete. Covid-19 har ökat arbetsbelastning till viss del för första linjens chefer. Samtliga upplevde i början av pandemin en ökning av långtidssjukfrånvaro och korttidssjukfrånvaro bland sina medarbetare, korttidssjukfrånvaro upplevs fortfarande som hög från majoriteten av intervjupersonerna.