En jämförande studie mellan islamiska banker, räntefria banker och andra banker

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att visa och jämföra hur olika banker genererar sina intäkter samt att redogöra för vilka skillnader det finns gällande bankernas syn på vinst. Dessutom kommer studien att undersöka olika faktorer för att jämföra bankernas skillnader med avseende på Affärsmodell. Därtill kommer studien att undersöka på vilket sätt bankerna genererar sin vinst och hur deras syn på vinst ser ut.   Studien har genomförts genom en fallstudiemodell med flerfallsdesign där de olika fallen består av olika banker. Studien omfattar kvantitativ data och dess natur är generativ. De data som undersökts i studien består dels av bankernas årsredovisningar. Utöver detta har kontakter tagits med relevanta banker och intervjuer har utförts. Studiens empiriska data har analytiskt granskats mot tidigare forskning som funnits relevant tillsammans med vedertagna teorier.   Studiens resultat har påvisat att det finns likheter och skillnader i hur de olika bankerna ser på sina intäkter och på det sätt de gör sin vinst. Alla banker har hög kostnadsandel för sin rörelseverksamhet som uppgår till 292.3% för Nordea, 433.1% för JAK medlemsbank och 703.7% för Kuveyt Türk. För samtliga banker visar studien att löne- och personalkostnader är den främsta anledningen. Islamiska banker gör ingen vinst på ränta men både Nordea och JAK medlemsbank redovisar en vinst på sin ränteverksamhet där kostnadsandelen för Nordea är 47.9% och för JAK medlemsbank 5.8%. Dessutom visade studien att både Kuveyt Türk och Nordea gör vinst på sin provisionsverksamhet. Studien har visat att Kuveyt Türks provisionsintäkter på 93.6% av bankens totala intäkter kommer från PLS-arrangemang som banken anordnar tillsammans med sparare och delar på den genererade vinsten på ett islamiskt acceptabelt sätt. Kooperativa bankers mål är inte att göra vinst men denna studie har påvisat att JAK medlemsbank trots sina kapitalreserver skapar vinst och där 76.8% av intäkterna kommer från ränteverksamhet.   Studien har skapat nya frågeställningar som ytterligare kan utveckla forskningsområdet. En fråga som har dykt upp under studien är vilken effekt Riksbankens idag negativa reporänta, som har påverkan på bankernas räntor, får på konventionella bankers möjlighet att attrahera sparare. Kommer dess sparare att välja andra sparformer, som till exempel JAK medlemsbank eller islamiska banker den dag de startar i Sverige?