Är fyra år bättre än tre? : Hur påverkar akademisk bakgrund en revisors framtid?

Sammanfattning: I juni 2013 ändrade Revisorsnämnden utbildningskraven för att bli auktoriserad revisor, numera räcker det således med tre års akademisk utbildning. Minst antal utbildningsår för auktorisation är fortfarande åtta, men den nya regleringen resulterar i att två av dessa utbildningsår valfritt kan fördelas mellan den akademiska eller praktiska utbildningen. Revisionsbranschen lockar årligen till sig en mängd nyutexaminerade studenter, varav de flesta troligtvis har ambitioner om att bli framgångsrika revisorer. Mot denna bakgrund torde det vara intressant för studenter, högskolor/universitet och revisorer att få reda på hur man bäst fördelar sina utbildningsår, för att inhämta de bästa förutsättningarna inför auktorisationsprovet. Syftet med denna studie därför är att förklara hur man bäst fördelar åren inom den akademiska respektive praktiska utbildningen för att uppnå auktorisationen på kortast tid, med bäst provresultat och med störst sannolikhet att bli godkänd. Studien fokuserar på att undersöka revisorer som har skrivit auktorisationsprovet minst en gång. Genom kvantitativ data från 76 respondenter, har vi lyckats få fram resultat som indikerar att ett års extra akademisk utbildning troligtvis resulterar i bättre förutsättningar inför auktorisationsprovet. Resultaten från undersökningen kunde inte verifiera studiens hypoteser. Det har däremot kunnat påvisas vilken roll byråerna har för förutsättningarna, inför auktorisationsprovet. Det vill säga, de revisorer som jobbar på en större byrå tycks bli auktoriserade på kortare tid samt uppnå bättre provresultat i jämförelse med revisorer på en mindre byrå. Vidare resulterade studien i att individer med en magisterexamen, eller högre, tenderar att jobba på en större byrå, medan individer med en lägre examensnivå tenderar att jobba på en mindre byrå.