Möte med äldre som inte vill leva - En kvalitativ studie av hur omsorgspersonal bemöter suicidala äldre

Detta är en C-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: I bland annat media har man under den senaste tiden uppmärksammat flera äldre människor som valt att ta sina liv. Vårt syfte har därför varit att undersöka och beskriva hur omsorgspersonal inom olika verksamheter bemöter suicidala äldre och ta reda på vilka kunskaper de har kring denna problematik och hur dessa har omsatts i praktiken. Ett annat syfte har också varit att beskriva vilket stöd omsorgspersonal får i att möta suicidala äldre och vad i bemötandet som skulle kunna förbättras. Studiens frågeställningar är följande: • Vilket stöd får suicidala äldre av omsorgspersonal? • I vilken utsträckning får personalen stöd i att bemöta denna problematik? • Vad skulle behöva förbättras? Metod: För att få svar på studiens frågeställningar har en kvalitativ metod valts i form av intervjuer med totalt sju informanter som i olika utsträckning har mött suicidala äldre i sitt yrkesliv. Fyra av informanterna arbetade med äldrepsykiatriska frågor på en specialenhet medan de resterande tre arbetade med äldre inom den kommunala äldreomsorgen. Teori: Studiens teoretiska referensramar utgörs av Cullbergs kristeori där fokus legat på krisens kännetecken och förlopp, vad som utlöser en kris och vilket stöd en person i kris behöver. Vidare har kristeori valts då det kan sägas att en människa med suicidal problematik på något sätt befinner sig i en kris. Teorin har således framstått som applicerbar på det som valts att lyftas fram genom studien. Huvudresultat: De kunskaper informanterna hade kring suicidal problematik kan sägas bero på var personen arbetat och vilken yrkesutbildning som legat till grund. Av förklarliga skäl finns det således mer kunskap, rutiner och resurser hos dem som arbetar särskilt med denna typ av problemtik i jämförelse med de som arbetar med äldre i allmänhet. Det fanns därför en mängd skillnader i vilken form av stöd som kunde erbjudas där ett exempel är att den specialinriktade enheten kunde erbjuda professionella stödsamtal med terapeutiska inslag i motsvarighet till äldreboendena där diakon var den form av samtalsstöd som fanns, utöver omsorgspersonalen. Flera av informanterna har därför framfört en del önskemål angående förbättringar i stödet och bemötandet av suicidala äldre, där faktorer som terapeutiska samtal, individanpassad behandling, mer utbildning och handledning till omsorgspersonal, samt utvecklandet av riktlinjer och handlingsplaner var några av de saker som lyftes fram.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)