Får jag göra detta eller får jag inte göra det eller ska jag lägga tid på något annat eller…?” : Distriktssköterskans erfarenheter av hälsofrämjande arbete i primärvården

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för vård, arbetsliv och välfärd; Högskolan i Borås/Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Sammanfattning:

I primärvårdens uppdrag ingår att arbeta hälsofrämjande och med sjukdomsförebyggande metoder. Distriktssköterskan har den utbildning och kompetens som erfordras för att arbeta med och utveckla det hälsofrämjande arbetet. Reformer och omorganisationer har förändrat distriktssköterskans yrkesroll. De medicinska uppgifterna dominerar och det hälsofrämjande arbetet prioriteras inte. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande i primärvården. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys. Åtta distriktssköterskor intervjuades.

Analysen resulterade i tre kategorier med vardera tre, två och tre underkategorier. De tre huvudkategorierna var: Hälsofrämjande arbete ger motivation. Distriktssköterskorna ansåg att det hälsofrämjande arbetet var viktigt, de kände stort engagemang och såg möjligheter och hade visioner om att utveckla sitt hälsofrämjande arbete. Tillvarata distriktssköterskans arbetssätt. Distriktssköterskorna hade kunskap, metoder och redskap för det hälsofrämjande arbetet.  Hinder i distriktssköterskans hälsofrämjande arbete. Otydliga direktiv från ledningen, brist på samarbete och kollegialt stöd, tidsbrist, avsaknad av teamarbete och nätverk samt att det ekonomiska ersättningssystemet styr distriktssköterskans arbete utgör hinder. En viktig konsekvens blir att distriktssköterskan upplever en osäkerhet kring hur det hälsofrämjande arbetet skall utföras, när det skall göras och hur mycket tid det får ta i anspråk. Det blir en ensam kamp om att försöka hitta balans.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)