En bild av några lärares arbete med skönlitteratur i svenskämnet

Sammanfattning: Jag vill i den här uppsatsen ge en bild av hur några lärare arbetar med skönlitteratur i sin undervisning. Genom det kommer även lärarnas förhållningssätt till svenskämnet att granskas. Jag kommer att studera hur olika lärare använder skönlitteratur i svenskämnet, varför läraren har valt att använda skönlitteratur på det sättet och vilka för- och nackdelar det finns med att använda skönlitteratur i svenskämnet. I kapitlet Historiskt perspektiv på skönlitteraturens roll i skolan beskriver jag skolväsendets historia och hur skönlitteraturens roll sett ut i svenskämnet. Litteraturgenomgången ger en teoretisk genomgång av det sociokulturella och det kognitivistiska perspektivet och textens betydelse för människan. Jag tar upp tre olika bilder av hur svenskämnet kan se ut idag, hur och varför barn ska läsa skönlitteratur. Sist tar jag upp ett exempel på projekt med läsning av skönlitteratur. Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer och observationer som metod. Mitt resultat visar. att lärarna ser på skönlitteraturen i svenskämnet på olika sätt. Detta grundar sig i lärarnas olika kunskapssyn, syn på svenskämnet och syn på eleven. Skola A har en kunskapssyn där man anser att kunskapen finns hos varje människa, varje elev. Lärarna arbetar utifrån ett sociokulturellt perspektiv och de ser svenskämnet som ett erfarenhetspedagogiskt ämne. På skola B och C har lärarna ett kognitivistiskt perspektiv. Lärarna ser svenskämnet som ett färdighetsämne. Skola A använder skönlitteraturen som en grundpelare, den ska hela tiden gå som en röd tråd genom svenskämnet. Lärarna på skola B och C har egen planering i svenskämnet och undervisningen utgår från eleven. Skönlitteraturen kommer in som olika moment i undervisningen.