Sjuksköterskors användning av symtomskattningsinstrument i palliativ vård

Sammanfattning: Symtomlindring är en av den palliativa vårdens hörnstenar. Sjuksköterskan har en central roll i den palliativa vården och kunskapen om symtom och symtomskattning är av största vikt. Det finns forskning som visar att symtomskattning förbättrar patientens symtomlindring.  Genom att kartlägga användandet av sjuksköterskors symtomskattningsinstrument idag kan behovet av stöd och utbildning upptäckas. Sjuksköterskor är den yrkeskategori som ofta utför symtomskattningen, och genom att ge möjlighet till ett strukturerat arbetssätt underlättar det att ge patienter i palliativ vård bästa möjliga symtomlindring. Regelbunden symtomskattning rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för palliativ vård. Vid utvärdering av den palliativa vården i livets slutskede har det identifierats som ett av förbättringsområdena att öka andelen personer med behov av palliativ vård i livets slutskede som smärtskattas. Syftet med studien var att kartlägga användandet av validerat symtomskattningsinstrument i palliativ vård hos sjuksköterskor inom kommunal regi. Metoden var en sekventiell mixad metod som bestod av en till största delen kvantitativ enkätstudie, med ett fåtal kvalitativa frågor, samt uppföljande förklarande frågor med utgångspunkt ur enkätsvaren. Datainsamling pågick mellan 16 januari 2017 till och med 9 mars 2017. Enkäterna skickades till 259 sjuksköterskor i Jönköpings kommun och 85 besvarade enkäten. Data analyserades med hjälp av enkätverktyget esMaker och Microsoft Excel, och presenterades i tabeller, figurer och löpande text, och jämförelser mellan olika variabler gjordes. Uppföljande frågor skickades via mail till 36 respondenter som givit sitt medgivande att svara på ytterligare frågor. De kvalitativa frågorna bestod av en fråga ur enkäten och två uppföljande frågor, vilka analyserades med tematisk analys. Sammanlagt framkom åtta teman. De symtomskattningsinstrument som efterfrågades i enkäten var Visuell analog skala (VAS), Numeric Rating scale (NRS), Abbey pain scale, Södersjukhuset SÖS-stickan (SÖS) och Edmonton Symptom Assessment System (ESAS). Resultatet visade att större delen av sjuksköterskorna använde sig av symtomskattningsinstrument i palliativ vård, där 49 procent använde instrumenten varje vecka. Det instrument som användes mest var VAS (85,5 %) och minst var NRS (7,2 %). De sjuksköterskor som fått utbildning i palliativ vård och användandet av symtomskattningsinstrument använde instrumenten i högre grad än de som inte fått utbildning. Sjuksköterskor med längre erfarenhet använde symtomskattningsinstrument i högre utsträckning än de som var nyare i yrket. Slutsatsen är att kunskap och erfarenhet gör att sjuksköterskorna använder symtomskattningsinstrument i större utsträckning. Genom utbildning till sjuksköterskor om både palliativ vård och om nyttan av att använda symtomskattningsinstrument kan personer som vårdas i livets slutskede få möjlighet att symtomskattas med validerat instrument och på så vis få adekvat symtomlindring.