Efterlevande makes arvsrätt - en komparativ studie om efterlevande makes skydd inom arvsrätten

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Föreliggande uppsats är ett examensarbete i juris kandidatprogrammet. Uppsatsen är skriven inom området familjerätt, mer preciserat inom successionsrätten. Uppsatsen behandlar efterlevande makes arvsrätt genom att gå igenom de regler som finns på området i Sverige, Norge och Danmark. Inom arvsrätten har det länge varit släktskapet som styrt vart arvet efter en avliden skall hamna. I dagens samhälle har lagstiftaren till viss del gått ifrån detta och en mer samhörighetsinriktad arvsrätt går att uttyda. Framför allt har den efterlevande makens position inom arvsrätten stärkts i och med 1987 års lagstiftning. Frågan är om den är tillräckligt stark eller om ytterligare skydd för efterlevande make krävs. I Sverige har efterlevande make skydd dels i bodelningsreglerna som i en huvudregel tillerkänner denna hälften av allt giftorättsgods. Makar har också en arvsrätt, vilket ger dem rätt att överta all den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt före gemensamma barn och arvingar i andra och tredje arvsklass. Har den avlidne särkullbarn har den efterlevande inte någon förtursrätt till kvarlåtenskapen utan särkullbarn har rätt att få ut hela sin arvslott efter förälderns frånfälle. Det enda skydd den efterlevande har att förlita sig på då är bodelningsreglerna och en basbeloppsregel som skall garantera den efterlevande ett minsta belopp. Det är häri problemet ligger; efterlevande make är till stora delar oskyddad i de fall det finns särkullbarn. I Norge och Danmark har den efterlevande maken däremot betydligt bättre skydd i de fall det finns särkullbarn. Enligt deras regelsystem har den efterlevande maken en arvsrätt till en viss del av den avlidnes kvarlåtenskap. Detta tillsammans med bodelningsreglerna gör att den efterlevande är garanterad en betydligt större del av den gemensamma förmögenheten än i Sverige. De norska och danska reglerna medför att det utfallet när arvet skall skiftas efter den avlidne blir detsamma oavsett om den avlidne har enbart gemensamma barn med den efterlevande eller om det finns särkullbarn. Uppsatsen går närmare igenom de regler som berör efterlevande makes arvsrätt. Den avslutas med en analyserande del där de svenska, norska och danska reglerna jämförs och kritiskt granskas. Jag kommer även redovisa min uppfattning om lämpliga förändringar inom den svenska rätten på detta område.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)